Feber hos barn

Sammanfattning

Feber hos barn definieras i klinisk praxis som kroppstemperatur 38,0 °C eller högre och är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker vård. De flesta har en självbegränsande virusinfektion, och den kliniska uppgiften är att hitta de få barn som har sepsis, bakteriell meningit, urinvägsinfektion, pneumoni eller annan allvarlig sjukdom. Bedömningen börjar med luftväg, andning, cirkulation och medvetandegrad och fortsätter med NICE trafikljussystem, där hudfärg, aktivitet, andning, cirkulation och hydrering, ålder och feberduration delar in barnet i låg, intermediär eller hög risk för allvarlig sjukdom [1]. Spädbarn under 3 månader med feber 38,0 °C eller högre tillhör alltid högriskgruppen och behöver urinprov, blodprover och blododling, och beroende på ålder och fynd även lumbalpunktion och parenteral antibiotika [1, 2]. Febernedsättande läkemedel ges för att lindra obehag, inte för att normalisera temperaturen eller förebygga feberkramper [1, 3]. Paracetamol 10–15 mg/kg upp till fyra gånger per dygn och ibuprofen 20–30 mg/kg per dygn fördelat på tre till fyra doser är likvärdiga alternativ från 3 månaders ålder [3, 4, 5]. Feber i 5 dagar eller längre ska alltid leda till ställningstagande till Kawasakis sjukdom [1, 6].

Definition och temperaturmätning

Definition

Feber är en reglerad höjning av kroppstemperaturen över den normala dygnsvariationen [1]. I riktlinjer och studier av små barn används gränsen 38,0 °C eller högre [2, 7]. Temperaturens höjd ska alltid tolkas tillsammans med barnets ålder och kliniska tillstånd. Hos barn äldre än 6 månader ska temperaturen ensam inte användas för att avgöra om barnet har en allvarlig sjukdom [1].

En feber som föräldrarna har mätt eller uppfattat hemma ska tas på allvar även om barnet är feberfritt vid undersökningen [1]. I en svensk multicenterstudie av 1 926 spädbarn upp till 60 dagar som hade haft feber hemma var 36 % feberfria vid ankomsten till barnakuten. De hade lägre förekomst av urinvägsinfektion än de som fortfarande hade feber, men risken för bakteriell meningit hos barn upp till 28 dagar var likartad, och författarna drog slutsatsen att grupperna ska handläggas lika [8].

Mätmetoder

Perifera termometrar (öra, panna, armhåla och mun) hade i en metaanalys en sensitivitet på 64 % och en specificitet på 96 % för att upptäcka feber jämfört med central mätning [10]. Ett normalt perifert värde utesluter alltså inte feber. När temperaturen avgör handläggningen, till exempel hos ett litet spädbarn, bör den mätas med en metod som speglar kärntemperaturen enligt lokal rutin [10].

Fysiologi

Vid infektion känner det medfödda immunförsvaret igen mikrobiella strukturer, till exempel lipopolysackarid eller viralt RNA, med mönsterigenkännande receptorer som Toll-lika receptorer på makrofager, neutrofiler och dendritiska celler. Det leder till frisättning av pyrogena cytokiner, framför allt interleukin 1, tumörnekrosfaktor och interleukin 6. Cytokinerna inducerar cyklooxygenas 2 (COX-2) i hjärnans kärlendotel, och det prostaglandin E2 som bildas verkar på EP3-receptorer i nucleus praeopticus medianus i hypotalamus och höjer temperaturens börvärde [11]. Kroppen når det nya börvärdet genom perifer vasokonstriktion, värmebildning i brun fettvävnad, muskelaktivitet och ett värmesökande beteende, vilket förklarar att barnet kan frysa och vara kallt om händer och fötter när febern stiger [11].

Feber vid infektion har bevarats under evolutionen och ger en överlevnadsfördel, bland annat genom att febertemperatur förstärker flera delar av det medfödda och det adaptiva immunsvaret [11, 12]. Det finns inget belägg för att feber i sig försämrar sjukdomsförloppet eller ger bestående neurologiska skador hos i övrigt friska barn [3]. Feber ska skiljas från hypertermi, där värmebildning eller värmeupptag överstiger värmeavgivningen och kärntemperaturen stiger över det börvärde som hypotalamus har satt, till exempel vid överhettning [12]. Paracetamol och ibuprofen verkar genom att minska prostaglandinsyntesen.

Orsaker och epidemiologi

Vanliga orsaker

De flesta barn med feber har en virusinfektion, ofta i luftvägarna. Virus som respiratoriskt syncytialvirus, influensavirus och rhinovirus är vanliga även hos spädbarn med feber [13]. Ett påvisat luftvägsvirus sänker risken för samtidig bakteriell infektion men tar inte bort den. Risken för urinvägsinfektion är så stor att urinprov rekommenderas hos alla spädbarn upp till 60 dagar med feber, även när ett virus har påvisats [13]. Vissa vaccinationer kan ge feber hos barn under 3 månader [1].

Allvarliga bakteriella infektioner

Med allvarlig bakteriell infektion avses i studier av spädbarn främst urinvägsinfektion, bakteriemi och bakteriell meningit. Bakteriemi och meningit kallas tillsammans invasiv bakteriell infektion. Risken är störst hos de yngsta barnen.

I den svenska kohorten med 1 701 spädbarn hade 12,6 % en allvarlig bakteriell infektion, och urinvägsinfektion utgjorde den stora majoriteten. Pojkar hade dubbelt så hög risk för urinvägsinfektion som flickor (total förekomst av allvarlig bakteriell infektion 16,0 % mot 8,0 %), medan risken för bakteriemi och meningit inte skilde sig mellan könen [7]. Bland spädbarn upp till 21 dagar diagnostiserades meningit hos 1,3 % och bakteriemi hos 4,5 % [14].

Hos äldre barn är allvarliga bakteriella infektioner ovanligare. Utöver urinvägsinfektion är pneumoni, sepsis, bakteriell meningit, meningokocksjukdom, septisk artrit och osteomyelit de viktigaste tillstånden att identifiera, liksom herpesencefalit och Kawasakis sjukdom [1]. Fråga alltid efter nyligen genomförd utlandsresa och överväg importerade infektioner efter vilken region barnet har besökt [1].

Klinisk bedömning

Livshotande tillstånd först

Identifiera först omedelbart livshotande tillstånd: påverkad luftväg, andning eller cirkulation och sänkt medvetandegrad. Ställ frågan om barnet kan ha sepsis [1]. Mät och dokumentera temperatur, hjärtfrekvens, andningsfrekvens och kapillär återfyllnadstid hos alla barn med feber, och mät blodtryck när hjärtfrekvens eller kapillär återfyllnad är avvikande [1]. Bedöm hydreringen med kapillär återfyllnadstid, hudturgor, andningsmönster, pulsens kvalitet och temperatur i händer och fötter [1].

Kliniska varningstecken

I en systematisk översikt av barn i öppenvård i höginkomstländer var cyanos, snabb andning, dålig perifer cirkulation och petekiala utslag de mest konsekventa varningstecknen för allvarlig infektion [15]. Föräldrarnas oro (positiv likelihoodkvot 14,4) och läkarens intuition att något är fel (positiv likelihoodkvot 23,5) var starka varningstecken i en primärvårdsstudie. Temperatur 40 °C eller högre var ett varningstecken i miljöer med låg förekomst av allvarlig infektion. Inget enskilt fynd kunde utesluta allvarlig infektion, men kombinationer kunde göra det. Pneumoni var till exempel mycket osannolik när barnet inte var andfått och föräldrarna inte var oroliga (negativ likelihoodkvot 0,07) [15].

Om temperaturen sjunker eller inte sjunker efter febernedsättande läkemedel säger inte om sjukdomen är allvarlig eller inte [1].

NICE trafikljussystem

Ett barn med något rött tecken har hög risk för allvarlig sjukdom. Ett barn med något gult tecken men inget rött har intermediär risk. Ett barn med enbart gröna tecken har låg risk [1].

Tecken på specifika allvarliga sjukdomar

Tabellen bygger på NICE NG143 [1].

Anamnes

Kartlägg feberns debut och förlopp, vätskeintag och urinproduktion, kräkningar, diarré, utslag, andningsbesvär, kramper och förändrad vakenhet. Fråga efter kontakt med personer med allvarlig infektionssjukdom, nylig utlandsresa, nyligen given vaccination eller antibiotika och underliggande sjukdomar. Väg in föräldrarnas oro och om familjen tidigare har varit med om allvarlig sjukdom eller dödsfall i samband med feber [1]. Barn med nedsatt immunförsvar, till exempel under cytostatikabehandling, handläggs enligt särskilda rutiner för feber vid immunsuppression.

Spädbarn under 3 månader med feber utan fokus

Varför spädbarn handläggs särskilt

Spädbarn under 3 månader med temperatur 38 °C eller högre tillhör högriskgruppen i NICE trafikljussystem [1]. Förekomsten av invasiv bakteriell infektion är högst under de första levnadsveckorna, och kliniska tecken på meningit saknas ofta [1, 7]. Ett spädbarn som ser sjukt ut ska alltid utredas fullständigt och behandlas med parenteral antibiotika oavsett ålder [1].

NICE NG143

Lumbalpunktion görs utan dröjsmål och om möjligt innan antibiotika ges [1].

AAP 2021 för välmående spädbarn 8–60 dagar

American Academy of Pediatrics (AAP) gav 2021 ut en riktlinje för välmående, fullgångna spädbarn 8–60 dagar med feber 38,0 °C eller högre, uppdelad i tre åldersgrupper [2]. Riktlinjen gäller inte spädbarn som är för tidigt födda (under 37 veckor) eller ser sjuka ut, och inte heller barn med bronkiolit, fokal bakteriell infektion, komplicerande grundsjukdom eller vaccination eller antibiotika under de senaste 48 timmarna [13, 16]. Barn under 8 dagar och sjuka barn handläggs enligt rutiner för misstänkt neonatal sepsis eller sepsis.

Riktlinjen använder inflammationsmarkörer för att identifiera barn med hög risk, i första hand prokalcitonin och absolut neutrofilantal och, om prokalcitonin saknas, temperatur, CRP och neutrofilantal. Som avvikande räknas prokalcitonin över 0,5 ng/ml, absolut neutrofilantal över 4 000/mm³ (4,0 × 10⁹/l), CRP över 20 mg/l och, när prokalcitonin saknas, temperatur över 38,5 °C [2, 13]. Utan prokalcitonin kan en högre neutrofilgräns, 5 200/mm³, användas [2, 16]. Urinanalysen räknas som positiv vid positivt leukocytesteras eller nitrit eller fler än 5 leukocyter per synfält i mikroskopi [13].

I en studie från ett sjukhus med 507 spädbarn hade riktlinjen utan prokalcitonin en sensitivitet för invasiv bakteriell infektion på 100 % men en specificitet på bara 34,5 % [16].

Beslutsstöd med prokalcitonin

• PECARN-regeln identifierar spädbarn upp till 60 dagar med låg risk för allvarlig bakteriell infektion: negativ urinanalys, absolut neutrofilantal högst 4 090/µl och prokalcitonin högst 1,71 ng/ml. I valideringskohorten var sensitiviteten 97,7 %, det negativa prediktiva värdet 99,6 % och ingen meningit missades [18].
• Step-by-step är en europeisk stegvis modell för spädbarn upp till 90 dagar med feber utan fokus som bygger på allmäntillstånd, ålder (21 dagar eller yngre), leukocyturi och prokalcitonin och därefter CRP och neutrofilantal. För invasiv bakteriell infektion var sensitiviteten 92,0 % och det negativa prediktiva värdet 99,3 % [19].

Svenska förhållanden

Sverige har ingen nationell riktlinje för spädbarn med feber utan fokus, och handläggningen styrs av lokala PM, i vissa fall anpassade efter Step-by-step [20]. I en studie från fyra svenska universitetssjukhus 2014–2017 genomgick bara 16 % av spädbarnen upp till 21 dagar lumbalpunktion och 43 % blododling. Två av 17 barn i den åldern med invasiv bakteriell infektion fick inte behandling i tid, vilket enligt författarna motiverar ett säkrare arbetssätt för de yngsta [14]. När en ny lokal riktlinje infördes på två svenska barnakuter ökade antalet prover och antibiotikabehandlingar, utan att fler allvarliga bakteriella infektioner upptäcktes [20]. Internationella riktlinjer är i stort sett samstämmiga för barn under 1 månad (laboratorieprover, blod- och urinodling och antibiotika oavsett allmäntillstånd), medan rekommendationerna för 1–3 månader skiljer sig åt [21].

Allvarliga infektioner

Sepsis och septisk chock

Enligt de internationella Phoenix-kriterierna från 2024 definieras sepsis hos barn som misstänkt infektion med en Phoenix Sepsis Score på minst 2 poäng, vilket speglar potentiellt livshotande dysfunktion i andning, cirkulation, koagulation eller nervsystem [22]. De tidigare SIRS-baserade kriterierna har ersatts. Barn som uppfyllde kriterierna hade en sjukhusdödlighet på 7,1 % i resursstarka miljöer. Septisk chock är sepsis med minst 1 poäng för kardiovaskulär dysfunktion: uttalad hypotension för åldern, laktat över 5 mmol/l eller behov av vasoaktiva läkemedel [22].

NICE rekommenderar att barn med feber och chock får en intravenös bolus om 10 ml/kg natriumklorid 9 mg/ml direkt och därefter fler bolusar efter behov under aktiv övervakning, samt omedelbar parenteral antibiotika om barnet är i chock, inte går att väcka eller har tecken på meningokocksjukdom [1]. Ge syrgas vid chock eller syremättnad under 92 % på luft. Barn i chock, som inte går att väcka eller som har tecken på meningokocksjukdom ska bedömas akut av erfaren barnläkare och barnintensivvård övervägas [1].

Bakteriell meningit och meningokocksjukdom

Misstänk meningokocksjukdom hos varje barn med feber och utslag som inte bleknar vid tryck, särskilt vid sjukt utseende, purpura, förlängd kapillär återfyllnad eller nackstelhet [1]. Misstänk bakteriell meningit vid nackstelhet, spänd fontanell, sänkt medvetandegrad eller konvulsivt status epilepticus, och kom ihåg att de klassiska tecknen ofta saknas hos spädbarn [1]. Vid misstänkt meningokocksjukdom ska parenteral antibiotika (bensylpenicillin eller tredje generationens cefalosporin) ges så tidigt som möjligt, även före transport från primärvården [1]. Barn med feber och fokalneurologiska fynd, fokala kramper eller sänkt medvetandegrad kan ha herpesencefalit och ska få intravenöst aciklovir [1].

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion är den vanligaste allvarliga bakteriella infektionen hos små barn med feber och ska övervägas hos alla barn under 5 år med feber [1, 7]. Även barn med låg risk enligt trafikljussystemet och feber utan fokus ska ha urinprov när de bedöms av barnläkare [1]. Enligt AAP:s riktlinje för barn 2–24 månader kräver diagnosen både pyuri och växt av minst 50 000 kolonibildande enheter per ml av en enda uropatogen i ett korrekt taget urinprov. Behandlingen ges i 7–14 dagar, och efter en första febril urinvägsinfektion rekommenderas ultraljud av njurar och urinblåsa. Miktionsuretrocystografi görs inte rutinmässigt efter första infektionen, utan vid avvikande ultraljud, återfall eller atypiskt förlopp [25].

Pneumoni

Misstänk pneumoni vid takypné enligt ålder, rassel, näsvingespel, indragningar, cyanos eller syremättnad 95 % eller lägre [1]. Barn med misstänkt pneumoni som inte läggs in behöver inte rutinmässigt lungröntgen [1]. Hos barn med feber utan fokus och gula tecken rekommenderar NICE lungröntgen om temperaturen är över 39 °C och LPK över 20 × 10⁹/l [1].

Kawasakis sjukdom som differentialdiagnos

Kawasakis sjukdom är en akut vaskulit hos små barn och den vanligaste orsaken till förvärvad hjärtsjukdom hos barn i höginkomstländer. Utan behandling får upp till 25 % kranskärlsaneurysm, och med intravenöst immunglobulin (IVIG) sjunker andelen till omkring 4 % [6, 26]. Diagnosen bör övervägas hos varje barn med feber, utslag och tecken på inflammation, särskilt när tillståndet har varat längre än 4 dagar [6]. NICE rekommenderar att alla barn med feber i 5 dagar eller längre bedöms med avseende på Kawasakis sjukdom, och att föräldrarna tillfrågas om symtom sedan feberdebuten eftersom de kan ha gått över vid undersökningen [1].

Tabellen följer AHA:s kriterier så som de återges i de europeiska SHARE-rekommendationerna [6, 26]. Diagnosen kan ställas med färre fynd om kranskärlsförändringar påvisas, och redan dag 4 av febern om minst 4 av de 5 fynden finns [6, 26]. Inkomplett Kawasakis sjukdom avser barn med feber i minst 5 dagar och 2–3 kriterier, eller spädbarn med feber i minst 7 dagar utan annan förklaring [6]. Spädbarn under 1 år har ofta färre kliniska fynd men högre risk för kranskärlsförändringar [1]. Irritabilitet och nytillkommen rodnad eller induration i ett tidigare BCG-vaccinationsställe stärker misstanken [6].

Utredningen omfattar SR, CRP, blodstatus, leverprover, albumin, natrium, njurfunktion och urinanalys samt ekokardiografi och EKG så snart diagnosen misstänks. Behandlingen ska inte vänta på ekokardiografi [6]. Behandlingen är IVIG 2 g/kg som en enda infusion och acetylsalicylsyra 30–50 mg/kg per dygn tills febern har varit borta i 48 timmar och CRP sjunker, därefter 3–5 mg/kg per dygn [6]. Ibuprofen och andra NSAID motverkar den trombocythämmande effekten av acetylsalicylsyra och bör undvikas hos dessa barn [6].

Långdragen eller oklar feber

Feberns längd förutsäger inte i sig allvarlig sjukdom, men feber i 5 dagar eller längre är ett gult tecken och ska leda till bedömning av Kawasakis sjukdom [1]. Ett barn med feber utan uppenbar orsak som förblir sjukt längre än väntat vid en självbegränsande infektion bör övervägas för inläggning [1]. Differentialdiagnoserna vid långdragen feber kan delas in i infektioner (till exempel urinvägsinfektion, osteomyelit, djupa abscesser, endokardit, tuberkulos och Epstein–Barr-virus), inflammatoriska sjukdomar (systemisk juvenil idiopatisk artrit, inflammatorisk tarmsjukdom och Kawasakis sjukdom), maligniteter (leukemi och lymfom) samt läkemedelsfeber.

Febernedsättande behandling

Principer

• Målet är att barnet ska må bättre, inte att temperaturen ska bli normal [1, 3].
• Överväg paracetamol eller ibuprofen till barn med feber som verkar ha obehag. Ge inte febernedsättande läkemedel enbart för att sänka temperaturen [1].
• Fortsätt bara så länge barnet har obehag. Byt till det andra läkemedlet om obehaget inte lindras. Ge inte båda samtidigt, och överväg växelvis behandling bara om obehaget kvarstår eller kommer tillbaka innan nästa dos får ges [1].
• Paracetamol och ibuprofen har likvärdig effekt och säkerhet hos i övrigt friska barn med feber [3]. Kombinationen sänker febern mer än ett läkemedel ensamt, men den gör behandlingen mer komplicerad och kan bidra till felaktig användning [3]. I PITCH-studien gav paracetamol plus ibuprofen 4,4 timmar mer feberfri tid än paracetamol och 2,5 timmar mer än ibuprofen under 24 timmar, men ingen påvisad skillnad i obehag [27].
• Febernedsättande läkemedel förebygger inte feberkramper [1, 28].
• Avsvalning med ljummet vatten rekommenderas inte. Klä varken av barnet för mycket eller linda in det [1].
• Erbjud dryck regelbundet. Bröstmjölk är den bästa vätskan för ammade barn [1].

Dosering

Dosen beräknas efter vikt. Åldersangivelserna i tabellerna är ungefärliga.

Uppgifterna kommer från de svenska produktresuméerna för paracetamol oral suspension 24 mg/ml och ibuprofen oral suspension 20 mg/ml [4, 5].

Paracetamol oral suspension 24 mg/ml (5 ml = 120 mg)

Doserna ges med 4–6 timmars mellanrum [4].

Ibuprofen oral suspension 20 mg/ml (1 ml = 20 mg)

Doserna ges med 6 timmars mellanrum [5].

Försiktighet

• Paracetamol: högre doser än de rekommenderade ger risk för mycket allvarlig leverskada. Svält och dehydrering är riskfaktorer, och redan en ringa överdosering kan då ge uttalad leverskada. Vid glutationbrist, till exempel svår undernäring, anorexi, lågt BMI eller sepsis, ökar risken för leverskada och för metabolisk acidos med högt anjongap (pyroglutamatacidos), särskilt vid behandling under längre tid [4].
• Ibuprofen: försiktighet vid dehydrering, eftersom det finns risk för nedsatt njurfunktion hos dehydrerade barn, och vårdnadshavare ska kontakta läkare före användning om barnet kan vara uttorkat. Behandling bör undvikas vid vattkoppor. Bronkospasm kan utlösas hos barn med astma eller allergisk sjukdom [5]. Undvik ibuprofen vid behandling med acetylsalicylsyra mot Kawasakis sjukdom [6].
• Förvara läkemedlen säkert och använd den doseringsspruta som följer med förpackningen [3].

Feberkramper

Feberkramper är krampanfall i samband med feber över 38 °C hos barn, vanligen mellan 6 månader och 5 år, utan intrakraniell orsak, annan påvisbar orsak som elektrolytrubbning eller hypoglykemi och utan tidigare afebrila anfall [29]. Tillståndet drabbar 2–5 % av barn i USA och Västeuropa med högst incidens vid 12–18 månaders ålder, och de flesta anfall kommer under feberns första dygn [29].

Klassificeringen följer Leung och medarbetare [29].

Prognos. Omkring en tredjedel får ett nytt anfall under småbarnsåren, men färre än 10 % får tre eller fler [29]. Risken för senare epilepsi är omkring 1 % efter enkla feberkramper, att jämföra med 0,5 % i befolkningen, och 4–6 % efter komplexa feberkramper [29].

Utredning. Inriktningen är att hitta orsaken till febern. Lumbalpunktion görs vid kliniska tecken på meningit och är ett alternativ hos barn 6–12 månader som inte är fullvaccinerade mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker eller vars vaccinationsstatus är okänd, samt hos barn som redan har fått antibiotika. En enkel feberkramp kräver i regel inte EEG, blodprover eller bilddiagnostik [30]. Konvulsivt status epilepticus med feber ska väcka misstanke om bakteriell meningit, och fokala kramper om herpesencefalit [1].

Behandling. De flesta anfall har upphört när barnet kommer till sjukvården. Ett pågående anfall behandlas med bensodiazepin, till exempel buckalt eller intranasalt midazolam, rektalt diazepam eller intravenöst lorazepam eller diazepam, enligt lokalt PM för akuta krampanfall [29]. Inläggning bör övervägas vid misstanke om allvarlig infektion, vid långvarigt eller fokalt anfall och vid långsam återhämtning eller kvarstående neurologiska fynd. Övriga barn kan gå hem när de är som vanligt och föräldrarna har fått information [29].

Förebyggande behandling. Febernedsättande läkemedel minskar inte risken för nya feberkramper [28]. Intermittent diazepam och kontinuerligt fenobarbital minskar återfallsrisken, men biverkningar förekommer hos upp till omkring en tredjedel av barnen, och med tanke på det godartade förloppet rekommenderas i stället information till familjen om återfallsrisk, första hjälpen och vart de ska vända sig [28]. Föräldrarna kan lära sig att lägga barnet i framstupa sidoläge under ett anfall [29].

Remiss, inläggning och hemgång

Utöver barnets kliniska tillstånd ska följande vägas in vid beslut om inläggning [1]:

• familjens sociala situation
• annan sjukdom hos barnet eller i familjen
• föräldrarnas oro och intuition
• kontakt med personer med allvarlig infektionssjukdom
• nylig resa till tropiska eller subtropiska områden eller områden med hög risk för endemisk infektionssjukdom
• upprepade vårdkontakter för samma sjukdomsepisod
• tidigare allvarlig sjukdom eller dödsfall i samband med feber i familjen
• feber utan uppenbar orsak där barnet förblir sjukt längre än väntat

Hos barn 3 månader och äldre med feber utan fokus kan en period av observation på sjukhus, med eller utan prover, hjälpa till att skilja allvarlig från lindrig sjukdom. Barn på sjukhus med gula eller röda tecken ska bedömas på nytt efter 1–2 timmar [1].

Skyddsnät och råd till föräldrar

Ett skyddsnät innebär muntlig eller skriftlig information om varningstecken och hur familjen når vården, en planerad återbesökstid eller en överenskommelse med annan vårdinstans om direkt tillgång till ny bedömning [1]. Föräldrarna ska uppmanas att söka vård igen om [1]:

• barnet får kramper
• barnet får utslag som inte bleknar vid tryck
• barnet verkar sämre än vid förra kontakten
• föräldrarna är mer oroliga än vid förra kontakten
• febern har varat i 5 dagar eller längre
• föräldrarna känner att de inte klarar att ta hand om barnet

Föräldrarna ska också lära sig känna igen tecken på uttorkning (insjunken fontanell, torr mun, insjunkna ögon, inga tårar och påverkat allmäntillstånd), titta till barnet under natten och låta barnet stanna hemma från förskola eller skola så länge febern varar [1].

Källor

1. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Fever in under 5s: assessment and initial management (NG143). NICE 2019, uppdaterad 2021. PMID: 31891472
2. Pantell RH m.fl. Evaluation and Management of Well-Appearing Febrile Infants 8 to 60 Days Old. Pediatrics 2021. PMID: 34281996
3. Sullivan JE m.fl. Fever and antipyretic use in children. Pediatrics 2011. PMID: 21357332
4. Alvedon (paracetamol) oral suspension 24 mg/ml. Produktresumé och FASS-text, Läkemedelsverket och FASS, reviderad 2025-02-17.
5. Ipren (ibuprofen) oral suspension 20 mg/ml. Produktresumé, Läkemedelsverket och FASS, reviderad 2025-09-24.
6. de Graeff N m.fl. European consensus-based recommendations for the diagnosis and treatment of Kawasaki disease: the SHARE initiative. Rheumatology 2019. PMID: 30535127
7. Orfanos I m.fl. Age- and sex-specific prevalence of serious bacterial infections in febrile infants ≤60 days, in Sweden. Acta Paediatrica 2021. PMID: 34310741
8. Orfanos I m.fl. Paediatric emergency departments should manage young febrile and afebrile infants the same if they have a fever before presenting. Acta Paediatrica 2022. PMID: 35808896
9. Craig JV m.fl. Infrared ear thermometry compared with rectal thermometry in children: a systematic review. Lancet 2002. PMID: 12241932
10. Niven DJ m.fl. Accuracy of peripheral thermometers for estimating temperature: a systematic review and meta-analysis. Annals of Internal Medicine 2015. PMID: 26571241
11. Evans SS m.fl. Fever and the thermal regulation of immunity: the immune system feels the heat. Nature Reviews Immunology 2015. PMID: 25976513
12. Walter EJ m.fl. The pathophysiological basis and consequences of fever. Critical Care 2016. PMID: 27411542
13. Aronson PL m.fl. Prevalence of Urinary Tract Infection, Bacteremia, and Meningitis Among Febrile Infants Aged 8 to 60 Days With SARS-CoV-2. JAMA Network Open 2023. PMID: 37171815
14. Orfanos I m.fl. Management and Outcome of Febrile Infants ≤60 days, With Emphasis on Infants ≤21 Days Old, in Swedish Pediatric Emergency Departments. Pediatric Infectious Disease Journal 2022. PMID: 35389959
15. Van den Bruel A m.fl. Diagnostic value of clinical features at presentation to identify serious infection in children in developed countries: a systematic review. Lancet 2010. PMID: 20132979
16. Yaeger JP m.fl. Performance of AAP Clinical Practice Guideline for Febrile Infants at One Pediatric Hospital. Hospital Pediatrics 2023. PMID: 36727277
17. Kelly JM m.fl. An Emergency Department Quality Improvement Project to Decrease Lumbar Puncture Rates in Febrile Infants 22 to 28 Days Old. Pediatric Quality and Safety 2024. PMID: 39035453
18. Kuppermann N m.fl. A Clinical Prediction Rule to Identify Febrile Infants 60 Days and Younger at Low Risk for Serious Bacterial Infections. JAMA Pediatrics 2019. PMID: 30776077
19. Gomez B m.fl. Validation of the "Step-by-Step" Approach in the Management of Young Febrile Infants. Pediatrics 2016. PMID: 27382134
20. Elliver M m.fl. Low adherence to a new guideline for managing febrile infants ≤59 days. Frontiers in Pediatrics 2024. PMID: 38895196
21. Graaf S m.fl. Fever without a source in children: international comparison of guidelines. World Journal of Pediatrics 2023. PMID: 36287322
22. Schlapbach LJ m.fl. International Consensus Criteria for Pediatric Sepsis and Septic Shock. JAMA 2024. PMID: 38245889
23. Weiss SL m.fl. Surviving Sepsis Campaign International Guidelines for the Management of Septic Shock and Sepsis-Associated Organ Dysfunction in Children. Pediatric Critical Care Medicine 2020. PMID: 32032273
24. Cruz AT m.fl. Updates on pediatric sepsis. Journal of the American College of Emergency Physicians Open 2020. PMID: 33145549
25. American Academy of Pediatrics, Subcommittee on Urinary Tract Infection. Urinary tract infection: clinical practice guideline for the diagnosis and management of the initial UTI in febrile infants and children 2 to 24 months. Pediatrics 2011. PMID: 21873693
26. McCrindle BW m.fl. Diagnosis, Treatment, and Long-Term Management of Kawasaki Disease: A Scientific Statement for Health Professionals From the American Heart Association. Circulation 2017. PMID: 28356445
27. Hay AD m.fl. Paracetamol plus ibuprofen for the treatment of fever in children (PITCH): randomised controlled trial. BMJ 2008. PMID: 18765450
28. Offringa M m.fl. Prophylactic drug management for febrile seizures in children. Cochrane Database of Systematic Reviews 2021. PMID: 34131913
29. Leung AK m.fl. Febrile seizures: an overview. Drugs in Context 2018. PMID: 30038660
30. American Academy of Pediatrics, Subcommittee on Febrile Seizures. Neurodiagnostic evaluation of the child with a simple febrile seizure. Pediatrics 2011. PMID: 21285335