EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik och handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt)
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
Tidig repolarization (early repolarization)
I befolkningen har cirka 5–13% tidig repolarisation på EKG (70% är män). Tidigare trodde man att tidig repolarisation var ofarligt och att det berodde på att repolarisationen startat för tidigt (EKG-bilden kan ge ett sådan intryck). Numera vet man att tidig repolarisation – särskilt om EKG-förändringarna föreligger i avledning II, aVF och III – är associerat med uppkomst av idiopatiskt ventrikelflimmer och 3–5 gånger ökad risk för hjärtstillestånd. Vidare har man inte lyckats bevisa att repolarisationen faktiskt startar tidigare hos dessa individer.
ST-höjningarna har som regel konkav ST-sträcka och brukar vara mest uttalade i bröstavledningarna. T-vågorna är höga. Kardinalfyndet är förekomsten av en puckel eller en sluttning vid övergången från R-våg till ST-sträckan (se Figur 75). Puckeln ligger helt och hållet ovanför baslinjen och sluttningen börjar innan baslinjen är nådd.
Man använder beteckningarna Jstart, Jmax, Jslut för att beskriva puckeln/sluttningen. Dessa saknar dock klinisk relevans, bortsett från att i händelse av bröstsmärta skall ST-höjningen mätas i Jslut.
Kriterier för tidig repolarisation:
- Puckel eller sluttning när R-våg övergår i ST-sträcka. ST-höjning föreligger nästan alltid.
- Jmax 1 mm i två eller fler anatomiskt intilliggande avledningar (V1–V3 räknas inte).
- QRS-tid <120 ms.
Tidig repolarisation är vanligare bland idrottare och fysisk aktiva personer. Vad beträffar ärftlighet och involverade gener återstår mycket att lära. Man vet att det finns autosomalt dominanta former (med nedsatt penetrance) av tidig repolarisation.
Riskstratifiering
Den starkaste riskfaktorn för uppkomst av ventrikelflimmer är förekomst av tidig repolarisation i avledning II, III och aVF. J-punktens nivå förefaller också vara associerad med risk; ju högre J-punkt desto större risk för ventrikelflimmer. Studier talar också för att ST-sträckans lutning är av relevans. Personer med horisontell eller nedåtsluttande ST-sträcka har högre risk för ventrikelflimmer, jämfört med en uppåtsluttande ST-sträcka.
Nedanstående EKG visar mycket uttalad tidig repolarisation med J-vågor inferiort och ett inkomplet högersidigt skänkelblock.
Behandling och omhändertagande
Tidig repolarisation på EKG utgör ingen indikation för behandling. Även om den relativa risken för ventrikelflimmer är ökad 3–5 gånger så är den absoluta risken på individnivå extremt liten (ventrikelflimmer är sällsynt i befolkningen). Behandling med ICD är aktuellt om patienten erfarit ventrikelflimmer eller hjärtstillestånd.