Gå till index

Ekokardiografi

0% färdig
0/0 Steg
  1. Förord
  2. Introduktion till ultraljudsdiagnostik
    12Kapitel
  3. Hemodynamik
    5Kapitel
  4. Den ekokardiografiska undersökningen
    3Kapitel
  5. Systolisk vänsterkammarfunktion
    9Kapitel
  6. Diastolisk vänsterkammarfunktion
    3Kapitel
  7. Kardiomyopati
    4Kapitel
  8. Perikardsjukdomar
    2Kapitel
  9. Klaffsjukdomar
    8Kapitel
  10. Övriga tillstånd
    5Kapitel
Avsnitt 5, Kapitel 2

Myokardfibrillernas struktur & funktion

Avsnitt Progress
0% färdig

Myokardfibrillernas struktur & kraftutveckling

Myokardiet i vänster kammare kan delas in i flera lager (Figur 1). Endokardiet är muskellagret närmst kaviteten. Epikardiet är det yttersta lagret som är närmst hjärtsäcken. Muskellagret mellan endokardiet och epikardiet kallas på engelska mid-wall, vilket kan översättas till mittlagret. I diskussioner om akuta koronara syndrom talar man om subendokardiet, vilket är den delen av mittlagret som ligger närmst endokardiet. Subendokardiet anses ha sämst förutsättningar i händelse av ischemi orsakad av kranskärlsocklusion. Alla hjärtinfarkter drabbar därför subendokardiet (sk subendokardiell infarkt). I den fortsatta diskussionen kommer vi dock bortse från subendokardiet.

Figur 1.

Myofibrillernas (muskelfibrernas) orientering i dessa lager varierar, vilket möjliggör för vänster kammare att kontrahera på ett mycket sofistikerat och effektivt sätt. De endokardiella fibrerna är longitudinellt orienterade, vilket gör att kontraktion ger en longitudinell  förkortning (Figur 2A). Myofibrillerna i mittlagret är orienterade cirkulärt runt väggen. När dessa kontraherar så minskar kammarkavitetens diameter (Figur 2B), vilket ger en radiell förkortning. Myofibrillerna i epikardiet är vinklade cirka 60° i förhållande till fibrerna i mittlagret. När dessa fibrer kontraherar så sker en vridning av hela vänster kammare; basala kammarpartier vrids medurs och apex vrids moturs. Denna rörelse kallas cirkumferentiell förkortning (Figur 2C). Det skall också nämnas att under systole så förtjockas allt myokardium, vilket minskar kavitetens volym ytterligare och därmed pressar ut blod i aorta.

Figur 2A-2C.

Dessa mekanismer ger en mycket effektiv kontraktion som maximerar ejektionen av blod  (Figur 3). Det kan exempelvis nämnas att själva muskelfibrerna endast kan förkortas med ca 13% av sin längd men kontraktionen leder till att kammarens diameter och längd minskar med 20% och mer än 60% av en slutdiastoliska volymen kan pumpas ut.

Figur 3.

Utöver ovanstående har även preload och afterload betydelse för myokardiets mekanik och ejektionen av blod. Preload, afterload, väggstress m fl diskuteras härnäst.

error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!