Gå till index

Ekokardiografi

0% färdig
0/0 Steps
  1. Introduktion till ultraljudsdiagnostik
    12 Kapitel
  2. Hemodynamik
    5 Kapitel
  3. Den ekokardiografiska undersökningen
    3 Kapitel
  4. Systolisk vänsterkammarfunktion
    9 Kapitel
  5. Diastolisk vänsterkammarfunktion
    3 Kapitel
  6. Övriga tillstånd
    5 Kapitel
  7. Kardiomyopati
    4 Kapitel
  8. Perikardsjukdomar
    2 Kapitel
  9. Klaffsjukdomar
    8 Kapitel
  10. Förord
Avsnitt Progress
0% färdig

Vävnadsdoppler

Det finns flera typer av vävnadsdoppler. Här omtalas bara principerna för vävnadsdopplerundersökning. Detaljer diskuteras i senare kapitel (Bedömning av vänster kammare).

Eftersom myokardiet också rör sig under hjärtcykeln så kan dess hastigheter analyseras med doppler. Det finns två avgörande skillnader mellan myokardiets och blodflödets egenskaper:

  1. Myokardiets rörelsehastighet är betydligt långsammare än blodflödets hastighet. Detta gör att dopplerskiftet blir lågt när ljudvågorna reflekteras från myokardiet.
  2. Ljudvågor som reflekteras från erytrocyter har låg amplitud, medan ljudvågor som reflekteras från myokardium har hög amplitud. Detta beror på att myokardiet har hög densitet.

Av ovanstående följer att ljudvågor som reflekteras tillbaka till sändaren med hög amplitud och lågt dopplerskifte härrör från myokardiet. Ultraljudsmaskinen kan filtrera bort alla övriga ljudvågor  som reflekteras och därmed analysera myokardiets rörelse och hastighet.

Pulsad vävnadsdoppler

Den pulsade vävnadsdopplern använder en sample volume där hastigheten registreras (Figur 1).

Pulsad vävnadsdoppler diskuteras i detalj senare.

Figur 1. Pulsad vävnadsdoppler med sample volume placerad i mitralisklaffplanet.

Färgvävnadsdoppler

Med färgvävnadsdoppler analyseras hastigheterna i allt myokardium inom färgsektorn. Myokardium som rör sig mot sändaren färgas rött och myokardium som rör sig bort från sändaren färgas blått. Fördelen med färgvävnadsdoppler är att allt myokardium analyseras samtidigt, vilket gör det möjligt att jämföra myokardområden (Figur 2).

Det är viktigt att veta att hjärtats apex är förankrat i diafragma via bindvävnad. Förankringen gör att apex inte rör sig särskilt mycket under hjärtcykeln, trots att myokardcellerna i apex kontraherar lika mycket som cellerna i de basala partierna. På ultraljudsbilden och i verkligheten ser det ut som att de basala kammarpartierna dras ned mot apex. Detta sker eftersom det finns muskelfibrer som löper längs med hjärtats längdaxel och dessa fibrer skapar den longitudinella förkortningen (kontraktionen) som man ser på ultraljudsbilden.

Det är också viktigt att förstå att hastigheten som uppmäts i ett område inte beror på funktionen i området där mätningen sker, utan snarare funktionen (kontraktionsförmågan) i allt myokardium som är beläget apikalt om mätpunkten. 

Färgvävnadsdoppler diskuteras i detalj senare.

Figur 2. Vävnadsdoppler där hastigheten mäts i fyra punkter.

Tissue tracking

Tissue tracking används för att beräkna distansen som myokardiet rört sig under hjärtcykeln. Som nämnt ovan rör sig de apikala delarna minst under hjärtcykeln och de basala delarna rör sig mest.

Tissue tracking diskuteras i detalj senare.

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt