Gå till index

Ekokardiografi

0% färdig
0/61 Steps
  1. Förord
  2. Introduktion till ultraljudsdiagnostik
    12 Kapitel
  3. Hemodynamik
    5 Kapitel
  4. Den ekokardiografiska undersökningen
    3 Kapitel
  5. Systolisk vänsterkammarfunktion
    9 Kapitel
  6. Diastolisk vänsterkammarfunktion
    3 Kapitel
  7. Kardiomyopati
    4 Kapitel
  8. Perikardsjukdomar
    2 Kapitel
  9. Klaffsjukdomar
    8 Kapitel
  10. Övriga tillstånd
    5 Kapitel
Avsnitt 9, Kapitel 7
Pågående

Trikuspidalisinsufficiens (TR/TI)

Avsnitt Progress
0% färdig

Trikuspidalisklaffen

Trikuspidalisklaffen separerar höger kammare och höger förmak. Den består vanligtvis av tre segel (anterior, posterior, septal). Seglen fäster till papillarmusklerna via chordae tendineae. Trikuspidalisklaffen är mer apikalt belägen än mitralisklaffen.

Trikuspidalisinsufficiens

Den engelska benämningen för trikuspidalisinsufficiens (TI) är tricuspid regurgitation (TR).

Ungefär 85-90% av alla i befolkningen har en liten insufficiens i trikuspidalisklaffen  och detta betraktas som normalt. Patologisk trikuspidalisinsufficiens är mer uttalad och ses vid Ebsteins anomali, carcinoid hjärtsjukdom, endokardit, myxomatös degeneration, reumatisk klaffsjukdom, dilatation av höger kammare, dilatation av höger förmak, pulmonell hypertension, vänster-till-högershunt samt högerkammarinfarkt.

Ekokardiografi vid trikuspidalisinsufficiens

I 2D-bilden bedöms klaffens utseende, tjocklek, rörlighet och coaptation (hur väl klaffseglen möts under systole). Bedömningen skall göras i flera vyer.

Ebsteins anomali

  • Medfödd missbildning.
  • Apikal förflyttning >0.8 cm/m2 av septala bladet.
  • Stort anteriort klaffsegel.

Ebsteins anomali är illustrerad i Figur 1.

Figur 1. Ebsteins anomali.

Reumatisk klaffsjukdom

  • Förtjockade chordae tendineae.
  • Klaffseglens spetsar är förtjockade.
  • Klaffseglen har nedsatt rörlighet.
  • Som regel föreligger även reumatisk mitralisklaffsjukdom.

Carcinoid hjärtsjukdom

  • Korta, tjocka och rigida klaffsegel som är öppna i en fixerad position.

Mätningar med ekokardiografi

Vid uttalad trikuspidalisinsufficiens är det vanligt med dilatation av höger kammare och höger förmak. Om trikuspidalisklaffens ring (annulus tricuspidalis) är >4 cm så är insufficiensen uttalad. 

Vid pulmonell hypertension, vänsterkammarsvikt och högerkammarinfarkt är som regel högerkammarfunktion påverkad. Vid volymbelastning på höger kammare så kan septum bukta in i vänster kammare. Detta gör att vänster kammare får ett D-format utseende.

Trikuspidalisinsufficiens leder till tryck- och volymbelastning i höger kammare och denna fortplantas bakåt till höger förmak och vensystemet. Vid uttalad trikuspidalisinsufficiens är därför vena cava inferior dilaterad (>2.1 cm). Då kan även systolisk reversering observeras i levervenerna med pulsad doppler (under systole flödar blodet i omvänd riktning i levervenerna).

Jetstrålens area (jetarea) i höger förmak skall mätas och jämföras med höger förmaks area. Om jetarean är ≥40% av förmaksarean så föreligger uttalad insufficiens.

Vena contracta skall också mätas; ≥0.7 cm bedöms som uttalad insufficiens.

Med kontinuerlig doppler i trikuspidalisklaffen bedöms spektralkurvans utseende. En tät spektralkurva med tidig peak indikerar en snabb tryckutjämning mellan höger förmak och kammare.

PASP (pulmonary artery systolic pressure) beräknas genom att placera kontinuerlig doppler i trikuspidalisklaffen för att skatta tryckskillnaden, till vilken man sedan adderar höger förmakstryck (RAP, right atrial pressure):

PASP = 4v2 + RAPmedel

RAPmedel är svårt att skatta om insufficiensen är uttalad.

0/5 (0 Reviews)
error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!