Divisun · Benferol · Detremin · Kalcipos-D
Substitution vid D-vitaminbrist och obligat följeslagare till all osteoporosbehandling. Behandlingen är enkel: 800–2000 IE dagligen räcker som profylax, medan påvisad brist behöver högre dos under ett par månader innan man går ned till underhåll. Depåeffekten är lång, så nyttan av att mäta om tidigare än efter tre månader är liten.
Överdosering ger hyperkalcemi med polyuri, förvirring, njursvikt och nefrokalcinos. Risken är störst vid höga bolusdoser, samtidig kalciumsubstitution, sarkoidos eller annan granulomatös sjukdom där 1-α-hydroxyleringen är oreglerad.
| Indikation | Regim | Kommentar |
|---|---|---|
| Profylax, riskgrupper och äldre | 800–2000 IE (20–50 μg) po dagligen | 20 μg motsvarar 800 IE |
| Påvisad brist, 25-OH-vitamin D < 25 nmol/l | 3000–4000 IE po dagligen i 8–12 veckor, därefter underhåll | alternativt veckodos 20 000 IE |
| Insufficiens, 25-OH-vitamin D 25–50 nmol/l | 1600–2000 IE po dagligen | målnivå > 50 nmol/l |
| Tillsammans med osteoporosbehandling | 800 IE dagligen med kalcium 500–1000 mg | förutsättning för bisfosfonateffekt |
| Efter obesitaskirurgi eller vid malabsorption | 3000–5000 IE po dagligen, styr på nivå | högre behov, mät om efter 3 månader |
Ingen justering av kolekalciferol vid lätt till måttlig njursvikt. Vid eGFR < 30 ml/min är den renala 1-α-hydroxyleringen nedsatt och aktivt D-vitamin (alfakalcidol eller kalcitriol) behövs ofta i stället eller som tillägg.
Vid svår leversvikt är 25-hydroxyleringen nedsatt och effekten osäker; styr på uppmätt 25-OH-vitamin D.
400 IE (10 μg) dagligen till alla barn från 1 veckas ålder till 2 års ålder, och längre vid begränsad solexponering eller mörk hudfärg. Behandling av påvisad rakit sköts av barnläkare.
Behandla inte med hög dos vitamin D vid sarkoidos, tuberkulos eller annan granulomatös sjukdom utan kalciumkontroll — makrofagernas oreglerade 1-α-hydroxylering kan ge kraftig hyperkalcemi vid doser som är ofarliga för andra.