Desmopressin

Samma substans används vid fyra helt olika indikationer med doser som skiljer sig upp till hundrafalt — antidiuretisk substitution vid central diabetes insipidus, symtomlindring vid nokturi och nattlig enures, samt hemostatisk frisättning av von Willebrand-faktor och faktor VIII. Selektiviteten för V2-receptorn gör att den saknar vasopressinets kärlkontraherande effekt. Det farliga är inte preparatet i sig utan vattnet patienten dricker till det.

Handelsnamn: Minirin, Octostim

KRÄVER ÖVERVAKNINGSMAL TERAPEUTISK BREDD

VIKTIGT

Hyponatremi med kramper och medvetandesänkning är den dominerande allvarliga risken och uppträder när patienten dricker fritt under pågående antidiures. Vätskerestriktion från en timme före till åtta timmar efter dos är en förutsättning, och natrium ska kontrolleras hos äldre.

Dosering till vuxna

Indikation	Regim	Kommentar
Central diabetes insipidus	0,1–0,2 mg po 2–3 gånger dagligen, eller 10–20 μg intranasalt 1–2 gånger dagligen	titrera mot urinmängd och natrium
Nokturi hos vuxen	25 μg (kvinna) eller 50 μg (man) sublingualt till natten	kontraindicerat vid natrium under referens och över 65 år utan kontroll
Primär nattlig enures, barn ≥ 5 år	120–240 μg sublingualt (0,2–0,4 mg po) till natten	ingen dryck 1 timme före till 8 timmar efter
Mild hemofili A och von Willebrands sjukdom typ 1	0,3 μg/kg iv i 50 ml NaCl på 20–30 minuter, eller 300 μg intranasalt	faktornivåerna 2–4-faldigas, takyfylaxi efter 2–3 doser
Uremisk trombocytdysfunktion med blödning	0,3 μg/kg iv som engångsdos	effekt inom 1 timme, varar 4–8 timmar

Nedsatt njurfunktion

Kontraindicerat vid eGFR < 50 ml/min på indikationerna nokturi och enures. Vid central diabetes insipidus ges preparatet men med tätare natriumkontroll. Vid uremisk blödning används det som hemostatikum trots njursvikten.

Nedsatt leverfunktion

Ingen etablerad dosjustering; försiktighet vid cirros med ascites och pågående vätskeretention.

Barn

Nattlig enures från 5 års ålder, 120–240 μg sublingualt till natten. Vätskerestriktionen är särskilt viktig hos barn och doseringen ska pausas vid gastroenterit eller febersjukdom.

Fallgrop

Förväxla inte beredningarna. Injektionsvätskan för hemostas är nästan fyra gånger så koncentrerad som den för diabetes insipidus, och den sublinguala tabletten för nokturi doseras i mikrogram medan tabletten för diabetes insipidus doseras i milligram — en faktor tusen ifrån varandra.

Farmakokinetik

BIOTILLGÄNGL.	0,1–0,2 % peroralt, 3–5 % intranasalt
t½	3–4 timmar
ANSLAG ANTIDIURES	30–60 minuter peroralt
DURATION ANTIDIURES	6–14 timmar
ANSLAG HEMOSTAS	30–60 minuter iv, maximal faktoreffekt efter cirka 90 minuter
METABOLISM	Peptidnedbrytning, ingen CYP-metabolism
UTSÖNDRING	Renal
TAKYFYLAXI	Hemostatisk effekt avtar efter 2–3 doser inom 48 timmar

Biverkningar per frekvens

≥ 10 %	Huvudvärk, ansiktsrodnad och takykardi vid intravenös dos, illamående, buksmärta
1–10 %	Yrsel, nästäppa vid nasal beredning, ödem, viktuppgång, blodtrycksfall vid snabb infusion
< 1 %	Symtomgivande hyponatremi med kramper och medvetandesänkning, hjärnödem, trombotiska händelser hos patient med kardiovaskulär sjukdom

Uppföljningsschema

S-natrium	före start, efter 3–7 dagar och därefter var 3:e–6:e månad hos äldre
Vätskebalans och vikt	dagligen vid inneliggande behandling
Urinmängd och urinosmolalitet	vid titrering på diabetes insipidus
Faktor VIII och von Willebrand-faktor	vid hemostatisk användning, före och efter testdos

Interaktionsbörda

21 kliniskt betydelsefulla. 1 kontraindicerade · 8 allvarliga · 12 måttliga.

SSRI, tricykliska antidepressiva, karbamazepin, NSAID, tiazider och klorpropamid förstärker antidiuresen och ökar risken för hyponatremi. Loopdiuretika i kombination med desmopressin ger särskilt svårstyrd natriumbalans.

Beredning & kostnad

Frystorkad tablett (sublingual)	60, 120 och 240 μg
Tablett och nässpray	0,1 och 0,2 mg tablett; nässpray 10 μg/dos
Injektion	4 μg/ml för diabetes insipidus; 15 μg/ml (Octostim) för hemostatisk indikation