Kalciumsalt för intravenös membranstabilisering och kalciumsubstitutionKRÄVER ÖVERVAKNING

Kalciumglukonat

Zeltacin · Calcium Gluconate B. Braun

Förstahandsåtgärd vid hyperkalemi med EKG-påverkan: kalcium återställer avståndet mellan vilomembranpotential och tröskelpotential och skyddar myokardiet mot arytmi inom minuter — men sänker inte kaliumet med en tiondels mmol. Insulin-glukos, betastimulerare och dialys måste startas parallellt, annars återkommer arytmirisken när kalciumeffekten klingar av efter en halvtimme. Kalciumglukonat innehåller ungefär en tredjedel så mycket elementärt kalcium per ml som kalciumklorid, och just den förväxlingen är den vanligaste doseringsmissen vid akut kalciumbehandling.

VARNINGSRUTA

10 ml kalciumglukonat 100 mg/ml ger cirka 2,25 mmol kalcium, medan 10 ml kalciumklorid 100 mg/ml ger cirka 6,8 mmol — samma volym, tre gånger dosen. Ge aldrig kalcium i samma infart som natriumbikarbonat eller fosfatinnehållande lösningar utan mellanliggande spolning; utfällning av kalciumkarbonat respektive kalciumfosfat kan blockera infarten och ge embolisering.

Dosering till vuxna

Per indikationuppdaterad 2026-08-22
IndikationRegimKommentar
Hyperkalemi med EKG-förändringar10 ml kalciumglukonat 100 mg/ml (≈ 2,25 mmol) iv över 2–3 min; upprepa efter 5–10 min om EKG inte normaliserassänker inte kaliumet — starta insulin-glukos samtidigt
Symtomgivande hypokalcemi (tetani, laryngospasm, kramper)10–20 ml 100 mg/ml utspätt i 50–100 ml glukos 50 mg/ml iv över 10 min, därefter infusion 0,5–1,5 mmol/h tills symtomfrihetkorrigera magnesium parallellt, annars svarar hypokalcemin dåligt
Kalciumantagonistintoxikation20–30 ml 100 mg/ml iv över 5–30 min, upprepas vid behov; sikta på joniserat kalcium omkring 1,5 mmol/lkombineras med högdos insulin-euglykemi; kontakta Giftinformationscentralen
Magnesiumintoxikation (areflexi, andningsdepression)10 ml 100 mg/ml (≈ 2,25 mmol) iv över 2–3 min, upprepas vid kvarstående symtomavbryt magnesiuminfusionen samtidigt
Citratinducerad hypokalcemi vid massiv transfusion10 ml 100 mg/ml iv per 2–4 erytrocytkoncentrat, styrt av joniserat kalciumge inte i samma slang som blodprodukten
Nedsatt njurfunktion

Ingen dosreduktion vid akut indikation — kalcium styrs på klinisk effekt och joniserat kalcium, inte på eGFR. Vid kronisk njursvikt finns däremot risk för hyperkalcemi och kärlkalcifiering vid upprepad tillförsel, särskilt vid samtidigt förhöjt fosfat; kontrollera kalcium- och fosfatnivåerna före fortsatt substitution.

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering. Vid grav leversvikt är citratmetabolismen nedsatt, vilket ökar kalciumbehovet under citratantikoagulerad dialys och vid massiv transfusion.

Barn

Hyperkalemi och symtomgivande hypokalcemi: 0,5 ml/kg kalciumglukonat 100 mg/ml (≈ 0,11 mmol/kg) iv över 5–10 min, högst 20 ml per dos. Ska spädas och ges långsamt under EKG-övervakning.

Fallgrop

Undvik att stanna vid kalcium när kaliumet är högt: membranstabiliseringen köper 30–60 minuter, och startas ingen kaliumsänkande behandling i det tidsfönstret återkommer arytmirisken utan förvarning. Undvik också kalcium som reflexbehandling vid digoxinintoxikation med hyperkalemi — där är kaliumet en markör för hämmad natrium-kaliumpump, och det som ska ges är digoxinantikroppar.

Farmakokinetik

ANSLAG
1–3 minuter iv
EFFEKTDURATION
30–60 minuter efter bolus
KALCIUMINNEHÅLL
100 mg/ml ≈ 0,225 mmol Ca/ml (≈ 9 mg/ml)
JÄMFÖRELSE
kalciumklorid 100 mg/ml ≈ 0,68 mmol Ca/ml — tre gånger mer
PROTEINBINDNING
cirka 45 % av totalkalcium, huvudsakligen till albumin
UTSÖNDRING
Renal med uttalad tubulär reabsorption; inlagring i skelett
NORMALVÄRDE
joniserat kalcium 1,15–1,35 mmol/l
OMRÄKNING
1 mmol Ca = 40 mg = 2 mekv

Biverkningar per frekvens

≥ 10 %
Värmekänsla och flush, metallsmak i munnen, illamående, obehag längs infusionsvenen
1–10 %
Bradykardi och blodtrycksfall vid för snabb tillförsel, svettning, tromboflebit, hyperkalcemi vid upprepade doser
< 1 %
Vävnadsnekros vid extravasering, kalcinos, asystoli vid snabb bolus, arytmi hos digitaliserad patient