Tiamin (vitamin B₁)
Betabion · Thiamine Sterop · Beviplex forte · Oralovite
Wernickes encefalopati behandlas parenteralt och i doser som ligger långt över substitutionsnivå — 500 mg tre gånger dagligen mot de 200 mg som ofta ges i praktiken, och den skillnaden är hela skillnaden mellan reversibel förvirring och kvarstående Korsakoffsyndrom. Den klassiska triaden ögonmotorikstörning, ataxi och konfusion är fullständig hos långt under en tredjedel, så misstanken ska vara låg och behandlingen ges på indikation, inte på fullständig symtombild. Tiamin är billigt, praktiskt taget ofarligt och kan inte överdoseras på ett kliniskt relevant sätt — det finns ingen försvarbar anledning att avvakta.
Glukos utan tiamin kan utlösa eller förvärra Wernickes encefalopati hos undernärda och alkoholberoende patienter: tiaminberoende enzymsteg förbrukar de sista depåerna när kolhydratmetabolismen startas. Ge tiamin före eller samtidigt med glukosinfusionen — men fördröj aldrig behandlingen av dokumenterad hypoglykemi i väntan på tiamin.
Dosering till vuxna
| Indikation | Regim | Kommentar |
|---|---|---|
| Misstänkt eller manifest Wernickes encefalopati | 500 mg iv (10 ml Betabion 50 mg/ml) spätt i 100 ml natriumklorid 9 mg/ml över 30 min, tre gånger dagligen i 2–3 dygn | behandla på misstanke — den fullständiga triaden saknas hos de flesta |
| Fortsättning efter akutfasen | 250–500 mg iv eller im en gång dagligen i ytterligare 3–5 dygn, därefter peroralt underhåll | trappa ned mot klinisk effekt, inte mot ett laboratorievärde |
| Alkoholabstinens och profylax hos riskpatient | 200 mg iv eller im dagligen i 3–5 dygn, därefter peroralt 100 mg dagligen så länge riskbruket kvarstår | ge parenteralt initialt — enteralt upptag är osäkert vid alkoholberoende |
| Före glukostillförsel hos undernärd eller alkoholberoende patient | minst 200 mg iv omedelbart före eller samtidigt med glukosinfusionen | gäller även parenteral nutrition och refeeding |
| Refeedingsyndrom och långvarig parenteral nutrition | 200–300 mg iv dagligen de första dygnen, därefter enligt vitaminberedning | kombineras med fosfat-, kalium- och magnesiumkontroll |
Ingen dosjustering vid akutbehandling — överskottet utsöndras renalt och ackumulering saknar klinisk betydelse. Hemodialyspatienter förlorar däremot tiamin vid varje behandling och behöver regelbunden substitution.
Ingen dosjustering. Vid leversvikt är omvandlingen till den aktiva formen tiaminpyrofosfat nedsatt, vilket talar för att hålla sig i den högre delen av dosintervallet snarare än att reducera.
Wernickes encefalopati och svår tiaminbrist: 25–100 mg iv en till tre gånger dagligen beroende på ålder och vikt. Vid tiaminberoende metabola sjukdomar används betydligt högre doser enligt metabolkonsult.
Undvik att nöja sig med 100–200 mg per dygn eller med peroral behandling vid misstänkt Wernickes encefalopati — det är den vanligaste och allvarligaste underbehandlingen på svenska akutmottagningar, och upptaget hos alkoholberoende är dessutom oförutsägbart. Undvik också att avvakta MR eller bekräftande labprov: bilden är normal hos många och tiamin har ingen relevant toxicitet, så behandlingen ska starta innan diagnosen är säker.
Farmakokinetik
- ANSLAG
- ögonmotoriksymtom vänder ofta inom timmar, konfusion inom dygn
- AKTIV FORM
- tiaminpyrofosfat, koenzym för pyruvatdehydrogenas och transketolas
- BIOTILLGÄNGL.
- aktivt upptag i tunntarmen, mättas vid cirka 5 mg per dos
- DEPÅ
- cirka 30 mg i kroppen — räcker 2–3 veckor utan tillförsel
- t½
- cirka 10–20 dagar för det totala kroppsförrådet, timmar i plasma
- UTSÖNDRING
- Renal, överskott utsöndras oförändrat
- PASSAGE
- passerar blod-hjärnbarriären dosberoende — motiverar höga parenterala doser
- DAGSBEHOV
- 1–1,5 mg per dygn hos frisk vuxen