Lågmolekylärt heparinRENALT BEROENDE

Dalteparin

Fragmin

Arbetshästen bland antikoagulantia i svensk slutenvård: subkutan dosering en gång dagligen, förutsägbar effekt och inget behov av rutinmässig monitorering, vilket gör att den kan ges hemma. Skillnaden mellan profylaxdos och behandlingsdos är fyrfaldig och uttrycks i IE — en förväxling där är den vanligaste doseringsmissen. Till skillnad från ofraktionerat heparin elimineras dalteparin renalt, så vid eGFR under 30 ml/min ackumuleras effekten och doseringen måste anpassas eller preparatet bytas.

VARNINGSRUTA

Spinal eller epidural punktion under pågående behandling kan ge spinalt hematom med bestående förlamning — behandlingsdos kräver minst 24 timmars uppehåll före punktion eller kateterdragning, profylaxdos minst 12 timmar. Vid uttalad njursvikt ackumuleras dalteparin och blödningsrisken ökar utan att det syns i APT-tid eller PK.

Dosering till vuxna

Per indikationuppdaterad 2026-08-22
IndikationRegimKommentar
Trombosprofylax, medicinsk patient5 000 IE sc × 12 500 IE × 1 vid låg risk eller vikt under 50 kg
Trombosprofylax, ortopedisk kirurgi5 000 IE sc kvällen före operation, därefter 5 000 IE × 1alternativt 2 500 IE 1–2 h preoperativt och 2 500 IE 12 h senare
Venös tromboembolism, behandling200 IE/kg sc × 1, max 18 000 IE/dygn100 IE/kg × 2 vid ökad blödningsrisk eller vikt över 90 kg
Cancerassocierad venös tromboembolism200 IE/kg sc × 1 i 30 dygn, därefter 150 IE/kg × 1 månad 2–6dokumenterat överlägset warfarin vid aktiv cancer
Instabil kranskärlssjukdom120 IE/kg sc × 2, max 10 000 IE per dosi kombination med ASA, upp till 8 dygn i väntan på intervention
Nedsatt njurfunktion

eGFR ≥ 30 ml/min: ingen justering. eGFR < 30 ml/min: behandlingsdos bör reduceras, ges två gånger dagligen för jämnare exponering och styras med anti-faktor Xa; vid eGFR < 20 ml/min eller dialys är ofraktionerat heparin ofta ett säkrare val. Profylaxdos kan behöva reduceras vid S-kreatinin över 150 μmol/l. Målvärde anti-Xa vid behandlingsdos: 0,5–1,5 IE/ml, taget 4 timmar efter injektion.

Nedsatt leverfunktion

Ingen etablerad dosjustering. Leversvikt med koagulopati, trombocytopeni eller esofagusvaricer innebär ökad blödningsrisk och motiverar lägre dos samt tätare blodstatuskontroll.

Barn

Används till barn med viktbaserad dosering och stegvis justering i steg om 25 IE/kg tills anti-Xa 0,5–1,0 IE/ml uppnås i prov taget 4 timmar efter injektion. De yngsta barnen kräver högre dos per kilo. Insätts av barnkoagulationsenhet.

Fallgrop

Protamin ger bara partiell reversering av dalteparin — anti-Xa-aktiviteten upphävs till 25–50 % — så vid en patient som kan behöva snabb och fullständig avveckling av antikoagulationen är ofraktionerat heparin rätt val från början. Förväxla inte profylaxdos med behandlingsdos: 5 000 IE till en 80 kg-patient med lungemboli är en fjärdedel av vad som krävs, och den underbehandlingen upptäcks först vid recidiv. Ge inte dalteparin till patient med tidigare heparininducerad trombocytopeni — korsreaktiviteten med ofraktionerat heparin är hög.

Farmakokinetik

BIOTILLGÄNGL.
~90 % subkutant
Vd
40–60 ml/kg
3–4 h sc, 2 h iv — förlängd vid uremi
MEDELMOLVIKT
~6 000 dalton
ANTI-Xa/ANTI-IIa
~2,7:1
METABOLISM
Depolymerisering, ingen CYP-metabolism
UTSÖNDRING
Renal
MAXEFFEKT
3–4 h efter subkutan injektion

Biverkningar per frekvens

≥ 10 %
Blåmärken och hematom vid injektionsstället, smärta vid injektion
1–10 %
Blödning från slemhinnor, mild trombocytopeni, transaminasstegring, hyperkalemi
< 1 %
Heparininducerad trombocytopeni typ II med trombos, spinalt eller epiduralt hematom, retroperitoneal blödning, hudnekros, osteoporos vid långtidsbehandling, allergisk reaktion