Vasopressor som verkar utanför det adrenerga systemet och därför behåller sin effekt när katekolaminsvaret sviktar i acidos och långdragen sepsis. V₁-medierad kärlkonstriktion höjer systemvaskulär resistans utan att öka cardiac output och utan kronotrop effekt — det som gör preparatet användbart är att det höjer MAP och tillåter sänkt noradrenalindos utan att lägga till arytmibörda. Ges som fast dos, inte som titrerad huvudvasopressor.
Handelsnamn: Empressin
ÖVERVAKAD VÅRDTILLÄGG TILL NORADRENALIN
VIKTIGT
Ren kärlkonstriktion utan inotropi. Vid doser över 0,04 E/min ökar risken för digital, kutan och splanknisk ischemi påtagligt, och cardiac output kan falla. Titrera inte uppåt vid otillräcklig effekt — lägg i stället till eller optimera annan behandling. Extravasering ger hudnekros.
Dosering till vuxna
| Indikation | Regim | Kommentar |
|---|---|---|
| Septisk chock, tillägg till noradrenalin | 0,01–0,04 E/min iv som kontinuerlig infusion, fast dos | sätt in när noradrenalinbehovet stiger, inte som förstahandsmedel |
| Vanlig måldos | 0,03–0,04 E/min | titreras inte mot MAP, högre doser ger ischemi utan hemodynamisk vinst |
| Katekolaminrefraktär vasodilatatorisk chock | 0,01–0,04 E/min som tillägg | till exempel postoperativ vasoplegi efter hjärtkirurgi |
| Utsättning | Trappa ned i steg om 0,01 E/min efter att noradrenalin har kunnat sänkas | abrupt utsättning ger blodtrycksfall |
| Hjärtstopp | 40 E iv som engångsbolus | ingår inte i gällande europeiska HLR-riktlinjer, adrenalin är förstahandsval |
Nedsatt njurfunktion
Ingen etablerad dosjustering. V₂-effekten ger vattenretention och hyponatremi — följ natrium och diures.
Nedsatt leverfunktion
Ingen etablerad dosjustering.
Barn
Otillräcklig dokumentation; används endast på barnintensivvårdsordination.
Fallgrop
Undvik som ensam vasopressor och undvik dosökning över 0,04 E/min. Vasopressin lyfter trycket utan att lyfta flödet, så hos patient med kardiogen komponent kan MAP se bättre ut samtidigt som cardiac output och organperfusion försämras — bedöm alltid laktat, diures och perifer cirkulation, inte enbart trycksiffran.
Farmakokinetik
| BIOTILLGÄNGL. | Endast intravenöst |
|---|---|
| ANSLAG | Minuter |
| t½ | 10–20 minuter |
| DURATION | 30–60 minuter efter avslutad infusion |
| RECEPTORER | V₁ (kärlens glatta muskulatur), V₂ (njurens samlingsrör) |
| METABOLISM | Vasopressinaser i lever och njure |
| UTSÖNDRING | Renalt, cirka 5 % oförändrat |
| Vd | 0,14 l/kg |
Biverkningar per frekvens
| ≥ 10 % | Blekhet och perifer kyla, buksmärta, huvudvärk, hyponatremi |
|---|---|
| 1–10 % | Arytmi, bradykardi, minskad cardiac output, trombocytopeni, transaminasstegring |
| < 1 % | Digital och kutan nekros, mesenterialischemi, myokardischemi, extravasationsnekros |
Uppföljningsschema
| Invasivt artärtryck och noradrenalinbehov | kontinuerligt |
|---|---|
| Fingrar, tår och hud | varje arbetspass |
| Natrium och diures | minst dagligen |
| Laktat och buksymtom | var 4:e till 6:e timme |
Interaktionsbörda
8 kliniskt betydelsefulla. 0 kontraindicerade · 3 allvarliga · 5 måttliga.
Potentierar noradrenalins kärleffekt — räkna med att kunna sänka noradrenalindosen efter insättning. Additiv vasokonstriktion med fenylefrin och ergotalkaloider. Karbamazepin och SSRI förstärker den antidiuretiska V₂-effekten och hyponatremirisken.
Beredning & kostnad
| Koncentrat till infusionsvätska 40 E/2 ml | ampull, späds före infusion |
|---|---|
| Analog vid annan indikation | terlipressin (Glypressin) — hepatorenalt syndrom och esofagusvaricerblödning, ges som bolus 1–2 mg iv var 4:e till 6:e timme |
| Begränsning | IVA och postoperativ intensivvård |