Järnkelator som tar upp fritt järn (Fe3+) från plasma och celler och bildar det vattenlösliga komplexet ferrioxamin, som utsöndras i urin och galla. Läkemedlet tar däremot inte järn bundet till transferrin, hemoglobin, myoglobin eller järnhaltiga enzymer, vilket är skälet till att det inte ger järnbrist. Det är antidot vid akut järnförgiftning och används i Sverige efter råd från Giftinformationscentralen: behandlingen startar utan att vänta på analyssvar vid stort intag (över 60 mg Fe/kg) tillsammans med mer än enstaka kräkning, eller vid metabol acidos, annars vid S-järn över 90 µmol/L, och ges som kontinuerlig intravenös infusion med 15 mg/kg/timme. Preparatet är dessutom godkänt för kronisk kelatbehandling vid sekundär hemokromatos (till exempel transfusionsberoende talassemi), som subkutan infusion under 8-12 timmar, och för diagnostik av ökad järnupplagring. Vid järnförgiftning är de praktiska fallgroparna att S-järn aldrig får fördröja behandlingen när kriterierna är uppfyllda, att för snabb infusion ger hypotension och cirkulationskollaps, att långvarig hög dosering kan ge ARDS, och att rödbrun urin är ett stöd men varken ett mått på effekt eller ett skäl att avsluta eller fortsätta.
Handelsnamn: Desferal
ANTIDOTKRÄVER ÖVERVAKNINGALDRIG SNABB INFUSION ELLER BOLUS
VIKTIGT
Ge deferoxamin som kontinuerlig intravenös infusion, aldrig som snabb injektion eller bolus: en intravenös bolusdos kan ge flush, takykardi, urtikaria, hypotension och cirkulationskollaps, och hastigheten ska hållas vid högst 15 mg/kg/timme. Vid stort intag (över 60 mg Fe/kg) tillsammans med symtom utöver enstaka kräkning, eller vid metabol acidos, ska antidoten starta omedelbart och inte vänta på S-järn. Vätska, acidoskorrigering och cirkulationsstöd ges parallellt och ersätts inte av antidoten. ARDS har beskrivits efter mycket höga intravenösa doser och vid infusion under flera dygn, så behandlingstiden ska omprövas fortlöpande och dygnsdosen får inte överskridas utan rådgivning med Giftinformationscentralen (produktresumén: högst 80 mg/kg/dygn intravenöst).
Dosering till vuxna
| Indikation | Regim | Kommentar |
|---|---|---|
| Akut järnförgiftning: när behandling ska ges (Giftinformationscentralen, Järn) | stort intag (över 60 mg Fe/kg) samt mer än enstaka kräkning, eller metabol acidos: ta P/S-Fe och starta antidot direkt utan att invänta svar; i övriga fall invänta S-järn och behandla vid över 90 µmol/L | intag över 60 mg Fe/kg ensamt, utan symtom utöver enstaka kräkning och utan acidos, motiverar ventrikeltömning, tabletteavlägsnande eller tarmsköljning (även efter många timmar) och tät S-järnkontroll, men inte i sig antidot före analyssvar (Giftinformationscentralen, Järn, Behandling). provtagning vid ankomst och därefter varannan timme tills S-järn är under 60 µmol/L och tydligt sjunkande; prov tagna 4-6 timmar efter intaget ger mest information. Ligger S-järn under 90 µmol/L och patienten är i stort sett symtomfri utan acidos observeras patienten tills minst 6-8 timmar förflutit efter intaget. S-järn 55-90 µmol/L hör ihop med GI-symtom och eventuell lindrig systemtoxicitet, 90-180 µmol/L innebär risk för svår systemtoxisk förgiftning och över 180 µmol/L mycket allvarlig förgiftning med stor risk för leversvikt |
| Akut järnförgiftning: indikationer enligt produktresumén | alla symtomatiska patienter med mer än övergående symtom (mer än enstaka illamående eller lös avföring); patienter med letargi, betydande buksmärtor, hypovolemi eller acidos; patienter med multipla röntgenfynd av tabletter; alla symtomatiska patienter med S-ferritin över 3 000-3 500 ng/mL oavsett TIBC | S-ferritin används i produktresumén som indikation och som avslutskriterium (se nedan), medan Giftinformationscentralen styr efter S-järn; följ lokalt PM och rådgör med Giftinformationscentralen |
| Akut järnförgiftning: dos och hastighet, vuxna och barn | kontinuerlig intravenös infusion, 15 mg/kg/timme (1,5 ml/kg/timme av 10 mg/ml) | beredning enligt Giftinformationscentralen och antidotlistan: 5 g deferoxamin (10 injektionsflaskor à 500 mg) löses i 50 ml sterilt vatten och sätts till 450 ml isoton natriumklorid, vilket ger 10 mg/ml. För en patient på 70 kg blir det 1 050 mg/timme, det vill säga 105 ml/timme, och en hel förpackning (5 g) räcker då i knappt 5 timmar. Produktresumén anger samma hastighet, att dosen ska minskas så snart tillståndet tillåter (vanligen efter 4-6 timmar) och att den totala intravenösa dygnsdosen inte bör överstiga 80 mg/kg. Giftinformationscentralen redovisar ingen dygnsgräns och anger att högre dos kan behövas i livshotande fall, då Giftinformationscentralen ska kontaktas; de två källorna är alltså inte helt samstämmiga och dosen bör alltid stämmas av med Giftinformationscentralen |
| Akut järnförgiftning: behandlingstid och avslut | Giftinformationscentralen: tills S-järn är under 40 µmol/L, patienten saknar metabol acidos och är i stort sett symtomfri, dock alltid minst 2 timmars behandling | produktresumén kräver att samtliga kriterier är uppfyllda: symtomfri avseende systemisk förgiftning (ingen acidos eller tecken på ökande levertoxicitet), S-ferritin normalt eller påtagligt reducerat (under 1 000 ng/mL; om ferritin inte kan mätas exakt under pågående behandling räcker att övriga kriterier är uppfyllda och ferritinet inte är förhöjt), röntgenfynd borta vid upprepad undersökning om sådana fanns, och urinen åter normalfärgad om den initialt var rödvinsfärgad (frånvaro av färgad urin är inte ensamt skäl att avsluta). Infusion längre än 24 timmar bör undvikas om möjligt: fyra unga vuxna som fick 15 mg/kg/timme i 65-92 timmar utvecklade fatal ARDS efter 32-72 timmar, och bland 43 behandlade hade ingen patient med behandling under 24 timmar lungkomplikation (Tenenbein 1992, PMID 1347583) |
| Akut järnförgiftning: intramuskulär administrering (internationell källa) | amerikansk produktinformation anger 1 000 mg som första dos och därefter 500 mg var 4:e-12:e timme, högst 6 000 mg per 24 timmar; intravenös tillförsel i den amerikanska etiketten är 1 000 mg som första dos med högst 15 mg/kg/timme, därefter 500 mg var 4:e-12:e timme med upp till 125 mg/timme, högst 6 000 mg per 24 timmar | uppgifterna avviker från svensk praxis och produktresumé, där kontinuerlig intravenös infusion är att föredra; intramuskulär väg är bara ett alternativ vid transport eller när infusionspump saknas. Följ Giftinformationscentralens regim |
| Kronisk järnöverskottsbehandling (sekundär hemokromatos, till exempel transfusionsberoende talassemi), vuxna och barn | starta efter de första 10-20 blodtransfusionerna eller vid S-ferritin över 1 000 ng/mL; genomsnittlig dygnsdos 20-60 mg/kg, vanligen cirka 25 mg/kg vid S-ferritin under 2 000 ng/mL, cirka 35 mg/kg vid 2 000-3 000 ng/mL och upp till 55 mg/kg vid högre ferritinnivåer | lägsta effektiva dos eftersträvas. Dygnsdosen bör inte överstiga 50 mg/kg utom hos patienter utan kvarstående tillväxt som behöver mycket stark kelatbildning (produktresumén anger både 55 och 50 mg/kg i olika avsnitt). Hos barn under 3 år bör dygnsdosen i genomsnitt inte överstiga 40 mg/kg. Faller S-ferritin under 1 000 ng/mL ökar toxiciteten och dosen ska övervägas sänkas. Kvoten medeldos (mg/kg) delat med S-ferritin (µg/L) under 0,025 minskar risken för hörselskada vid talassemi. Järnutsöndring i urin över 24 timmar mäts dagligen initialt för att styra dosen |
| Kronisk behandling: administreringssätt | subkutan infusion under 8-12 timmar med bärbar pump (kan ges över 24 timmar), vanligen 5-7 behandlingar per vecka; intravenös kontinuerlig infusion vid kardiella symtom av järnöverskott eller när subkutan infusion inte fungerar; intramuskulär injektion endast när subkutan infusion inte är möjlig | aldrig subkutan bolus. Subkutan koncentration högst 95 mg/ml (500 mg i 5 ml sterilt vatten) för att begränsa lokala reaktioner; för intramuskulär injektion kan högre koncentration behövas (500 mg i 2 ml ger 213 mg/ml). Vid samtidig blodtransfusion ges lösningen via Y-koppling nära venen och aldrig i transfusionspåsen. Spola infusionsslangen försiktigt så att kvarvarande läkemedel inte ges som snabb bolus |
| C-vitamin vid kronisk kelatbehandling | vuxna högst 200 mg/dygn, barn under 10 år högst 50 mg/dygn och barn över 10 år högst 100 mg/dygn; tidigast efter 4 veckors regelbunden Desferalbehandling | högre doser (över 500 mg/dygn) har gett reversibel kardiell dysfunktion; C-vitamin ska inte kombineras med deferoxamin vid hjärtsvikt. Gäller inte som tillägg vid akut förgiftning |
| Diagnostik av ökad järnupplagring (Desferaltest) | 500 mg intramuskulärt, urin samlas under 6 timmar | järnutsöndring 1-1,5 mg (18-27 µmol) antyder ökad järnupplagring och över 1,5 mg (27 µmol) är patologiskt; testet är tillförlitligt endast vid normal njurfunktion |
| Aluminiumöverskott (dialyspatienter) | uppgift om dosering saknas i den svenska produktresumén; aluminium är inte angiven indikation där | deferoxamin binder även trevärt aluminium (produktresumén 5.1), men behandling vid aluminiumöverskott kan ge kramper och försämra aluminiumrelaterad encefalopati genom akut ökning av cirkulerande aluminium (produktresumén 4.8), och i amerikansk produktinformation även dialysdemens samt sänkt kalcium och förvärrad hyperparatyreoidism. Behandling hör hemma hos njurspecialist med dialys för att avlägsna kelatet |
Nedsatt njurfunktion
Ungefär hälften av metallkomplexen utsöndras via njurarna vid normal njurfunktion, så försiktighet gäller vid påtagligt sänkt njurfunktion och kreatinin bör följas (akut njurskada, tubulära störningar och kreatininstegring är rapporterade, frekvens okänd). Behandlingens effekt vid järnförgiftning kräver tillräcklig urinproduktion för att ferrioxamin ska utsöndras: vid oliguri eller anuri kan hemodialys, hemofiltration eller peritonealdialys behövas, eftersom både fritt järn och järnkomplexet är dialyserbart (Giftinformationscentralen: dialys har försumbar effekt på själva järnnivån så länge njurfunktionen är intakt och används i första hand för att avlägsna kelatet). Dialyspatienter med njursvikt löper särskilt stor risk för biverkningar och synstörningar har rapporterats efter enstaka doser, så lägre dos rekommenderas. Den svenska produktresumén har ingen kontraindikation vid njursvikt; amerikansk produktinformation kontraindicerar däremot vid svår njursjukdom eller anuri.
Nedsatt leverfunktion
Uppgift saknas i produktresumén om dosjustering vid nedsatt leverfunktion. Vid järnförgiftning är leverpåverkan en del av förgiftningsbilden: stigande transaminaser eller leversvikt 1-2 dygn efter överdosen innebär mycket allvarlig prognos och behandlingen avslutas inte förrän tecken på ökande levertoxicitet saknas. Transaminasstegring är rapporterad som biverkning men sambandet med läkemedlet har inte kunnat fastställas.
Barn
Vid akut järnförgiftning anger varken Giftinformationscentralen eller produktresumén någon separat barndos: infusionen räknas per kilo kroppsvikt, och barn och vuxna får 15 mg/kg/timme enligt Giftinformationscentralen. Rådgör med Giftinformationscentralen vid barnintag, där knappt hälften av de cirka 40 järnfallen per år gäller barn. Vid kronisk behandling ska barn under 3 år i genomsnitt inte överstiga 40 mg/kg/dygn, tillväxt och vikt kontrolleras var tredje månad, och tillväxthämning och benpåverkan (till exempel metafysdysplasi) är vanliga vid höga doser tillsammans med låga ferritinnivåer; efter dosreduktion kan tillväxthastigheten normaliseras, men förväntad slutlängd uppnås inte alltid. Den amerikanska produktinformationen rekommenderar inte läkemedlet till barn under 3 år med relativt lite järnöverskott om inte betydande järnmobilisering (minst 1 mg järn per dygn) kan påvisas. Den svenska produktresumén har ingen särskild dos för äldre (över 65 år): erfarenheten är begränsad, behandlingen startas vanligen i den nedre delen av dosintervallet, och syn- och hörselstörningar kräver särskild uppmärksamhet, framför allt vid lågt ferritin.
Fallgrop
Ge inte deferoxamin som snabb intravenös injektion eller bolus, och inte som subkutan bolus; flush, takykardi, hypotension och cirkulationskollaps är då de typiska följderna. Vänta inte på S-järn vid stort intag (över 60 mg Fe/kg) tillsammans med mer än enstaka kräkning, eller vid metabol acidos, och låt inte antidoten ersätta vätska, acidoskorrigering eller cirkulationsstöd. Förlita dig inte på rödbrun urin som mått på effekt: den kan utebli trots höga järnnivåer och återgå till normal färg under pågående behandling. Fortsätt inte infusionen längre än nödvändigt, eftersom ARDS har beskrivits efter flera dygns kontinuerlig infusion och vid mycket höga intravenösa doser; kontakta Giftinformationscentralen vid behov av högre dos eller lång behandling. Tolka inte S-järn efter intravenös järnbehandling som förgiftning. Kontraindicerat vid överkänslighet mot deferoxamin, utom när framgångsrik desensibilisering möjliggjort behandling. Avbryt vid syn- eller hörselstörning, och vid feber, enterit eller buksmärtor under behandling (Yersinia) eller misstänkt svampinfektion. Ge inte proklorperazin samtidigt, inte C-vitamin vid hjärtsvikt eller före 4 veckors behandling och inte mer än 200 mg/dygn till vuxna. Använd det inte under graviditet om inte nyttan överväger risken för fostret (reproduktionstoxicitet och teratogenicitet hos kanin), och väg amning mot behandlingens betydelse eftersom passage till bröstmjölk är okänd. Reaktionsförmågan kan nedsättas, och syn- och hörselstörning kan påverka körförmågan. Vid aluminiumöverskott hos dialyspatienter kan behandlingen ge kramper och förvärra encefalopati.
Farmakokinetik
| VERKNINGSMEKANISM | bildar komplex framför allt med Fe3+ och trevärt aluminium och tar fritt järn från plasma och celler till ferrioxamin; tar inte järn från transferrin, hemoglobin, myoglobin eller järnhaltiga enzymer, och upptar järn ur ferritin och hemosiderin bara långsamt |
|---|---|
| ANSLAG | ökar järnutsöndringen i urin och faeces; vid akut förgiftning ger intravenös infusion effekt under pågående infusion, och urinen kan bli rödbrun när ferrioxamin utsöndras |
| ABSORPTION | snabb efter intramuskulär och subkutan tillförsel; intravenös tillförsel ger full biotillgänglighet. Uppgift om absorption efter peroralt intag saknas i produktresumén |
| PROTEINBINDNING | mindre än 10 % bunden till serumprotein |
| METABOLISM | metaboliseras i huvudsak av plasmaenzymer enligt amerikansk produktinformation, vägarna är inte definierade |
| t½ | uppgift saknas i produktresumén |
| UTSÖNDRING | ferrioxamin är vattenlösligt och utsöndras snabbt, i huvudsak i urin (glomerulär filtration med tubulär sekretion) och till viss del i faeces via galla; ungefär hälften av metallkomplexen utsöndras renalt vid normal njurfunktion |
| DIALYSERBARHET | både deferoxamin och järnkomplexet är dialyserbara |
| BEREDNING OCH HÅLLBARHET | 500 mg löst i 5 ml sterilt vatten ger 95 mg/ml (500 mg i 5,3 ml); kan spädas med natriumklorid, glukos, Ringer, Ringer-laktat eller peritonealdialysvätska; oöppnad förpackning 3 år vid högst 25 °C; färdig lösning kan förvaras 12 timmar vid högst 25 °C; klara och färglösa till svagt gulaktiga lösningar får användas |
| STYRKA | 500 mg deferoxaminmesilat motsvarar 426,38 mg deferoxamin (Fass) |
| ATC | V03AC01 |
Biverkningar per frekvens
| Mycket vanliga, ≥ 10 % (produktresumén) | Ledvärk och muskelsmärta |
|---|---|
| Vanliga, 1-10 % | Huvudvärk; feber, frossa och sjukdomskänsla efter infusion eller injektion; smärta, svullnad, rodnad, induration, sveda, klåda och utslag på infusions- eller injektionsstället; hämmad längdtillväxt och benpåverkan (till exempel metafysdysplasi) hos små barn vid höga doser |
| Mindre vanliga, 0,1-1 % | Astma |
| Sällsynta, 0,01-0,1 %: lindriga till måttliga | Illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor; exantem, urtikaria och klåda; yrsel och perifer neuropati; vadkramper och bensmärta; aggravering av neurologisk dysfunktion vid aluminiumrelaterad encefalopati; transaminasstegring (samband med läkemedlet ej fastställt) |
| Sällsynta, 0,01-0,1 %: allvarliga | Hypotension (särskilt vid för snabb infusion); respiratory distress syndrome hos vuxna med dyspné, cyanos och interstitiella infiltrat; anafylaktisk eller anafylaktoid reaktion med eller utan chock samt angioödem; synpåverkan (dimsyn, minskad synskärpa, synförlust, dyskromatopsi, nattblindhet, synfältsdefekt, retinopati, optikusneurit, katarakt, korneal inlagring) och hörselpåverkan (tinnitus, högfrekvent sensorineural hörselnedsättning, dövhet); trombocytopeni; systemisk mykos, i enstaka fall dödlig |
| Mycket sällsynta, < 0,01 % | Yersinia-gastroenterit (feber, enterit eller buksmärtor hos patient med järnöverskott); leukopeni; parestesi |
| Frekvens okänd | Takykardi och chock; akut njurskada, tubulära störningar och stigande kreatinin; kramper, huvudsakligen hos dialyspatienter med aluminiumöverskott; muskelspasmer; rödbrun missfärgning av urinen vid utsöndring av järnkomplexet (frekvens anges inte i produktresumén) |
Uppföljningsschema
| Blodtryck, puls och cirkulation | kontinuerligt under infusionen; sänk eller pausa vid hypotension, och ge vätska och vid behov dobutamin eller noradrenalin enligt Giftinformationscentralen |
|---|---|
| S-järn (akutläge) | vid ankomst och därefter varannan timme tills under 60 µmol/L och tydligt sjunkande; avsluta behandlingen vid under 40 µmol/L om patienten också saknar acidos och är i stort sett symtomfri; S-järn kan i sent skede vara normalt trots kvarstående toxicitet, och kvarstående acidos talar då för pågående effekt av järnet; S-järn efter intravenösa järnpreparat är en artefakt och ska inte styra behandlingen |
| Syra-bas, laktat, elektrolyter, Hb, kreatinin och glukos | vid ankomst och därefter upprepat; i svåra fall även leverstatus och koagulationsstatus |
| Diures och urinfärg | kontinuerligt; rödbrun urin visar utsöndring av ferrioxamin men saknas ibland trots pågående behandling och höga järnnivåer, och ensam frånvaro av färgad urin är inget skäl att avsluta |
| Andning och syrgasmättnad | under hela behandlingen och särskilt efter 24 timmar eller vid höga doser: tidiga tecken på ARDS är dyspné, cyanos och nya infiltrat |
| Röntgen av buk | vid misstänkt stort tablettintag och vid kvarstående misstanke om depåtabletter; upprepas före avslut om multipla fynd förelåg |
| Infektion | feber, enterit eller buksmärtor och faryngit: pausa behandlingen, odla och behandla (Yersinia); vid misstänkt systemisk mykos avbryts behandlingen och mykologiska prov tas |
| Syn och hörsel (kronisk eller upprepad behandling) | oftalmolog och audiolog före behandling och därefter var tredje månad, särskilt vid låga ferritinnivåer; avbryt vid syn- eller hörselstörning och återuppta senare med lägre dos |
| S-ferritin, tillväxt och njurfunktion (kronisk behandling) | regelbunden uppföljning av ferritin och järnutsöndring; barn väger och mäts var tredje månad; kreatinin följs vid nedsatt njurfunktion |
Interaktionsbörda
3 kliniskt betydelsefulla. 0 kontraindicerade · 2 allvarliga · 1 måttliga.
Proklorperazin: samtidig behandling kan ge tillfällig medvetandeförlust (produktresumén 4.5), så välj ett annat antiemetikum vid illamående under järnförgiftning. C-vitamin i höga doser (över 500 mg/dygn): reversibel nedsatt hjärtfunktion hos patienter med kronisk järnupplagring; ska inte ges vid hjärtsvikt, inte förrän efter 4 veckors behandling och inte över 200 mg/dygn till vuxna. Gallium-67-scintigrafi påverkas av snabb utsöndring av deferoxaminbundet gallium, och behandlingen bör avbrytas 48 timmar före undersökningen (räknas som måttlig). Inga formella interaktionsstudier med övriga läkemedel anges i produktresumén. Intravenösa järnpreparat (järnisomaltosid, järnkarboxymaltos) ger skenbart toxiska S-järnvärden redan efter terapeutiska doser och omfattas inte av antidotrekommendationerna, vilket är en laboratorieartefakt och inte en interaktion.
Beredning & kostnad
| Desferal 500 mg pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | förpackning 10 x 500 mg injektionsflaska; innehavare av godkännande Mitem Pharma (godkännandenummer 7184, första godkännande 20 mars 1964); receptbelagt, ingår i högkostnadsskyddet, omfattas inte av Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelsföretaget deltar inte i Fass-samarbetet, så Fass-text, produktresumé och bipacksedel finns på Läkemedelsverkets webbplats |
|---|---|
| Desferal parallellimport (Orifarm AB) | 10 x 500 mg injektionsflaska, parallellimporterad av Orifarm AB, receptbelagd och i högkostnadsskyddet; Fass markerade förpackningen som restanmäld vid kontroll 2026-10-29 |
| Antidotberedskap | ingår i Giftinformationscentralens antidotlista med indikationen vid överdosering med järn: Desferal (flera fabrikat), 1 x 10 x 500 mg, och lagerhålls på sjukhus enligt antidotregistret; licens anges inte. Antidotregistret på Giftinformationscentralens webbplats visar var preparatet finns |
| Kvantitet i förrådet | en förpackning (5 g) räcker till en enda 500 ml-beredning à 10 mg/ml, det vill säga knappt 5 timmars infusion till en vuxen på 70 kg; vid behov av längre eller högre dosering ska Giftinformationscentralen kontaktas tidigt |
| Förskrivning | användningen vid järnförgiftning sker på sjukhus; kronisk behandling vid järnöverskott (talassemi med flera) sker via specialistklinik, ofta med bärbar infusionspump i hemmet |
| Begränsning | inga särskilda begränsningar i förmånen anges i Fass; pris enligt Fass, kontrollera aktuell förmån och restnotering före förskrivning |