Vankomycin
Vancomycin Viatris · Vancomycin Orion · Vancomycin hameln
Standardval vid allvarlig infektion med meticillinresistenta stafylokocker, koagulasnegativa stafylokocker på främmandekroppsmaterial och ampicillinresistenta enterokocker. Avdödningen är långsam och koncentrationsintervallet smalt, vilket gör att behandlingen står och faller med dosering efter kroppsvikt och med koncentrationsstyrning — inte med en fast dos. Peroralt vankomycin absorberas inte och används därför uteslutande vid Clostridioides difficile-infektion i tarmen.
Nefrotoxicitet är dosberoende och ökar kraftigt vid samtidig behandling med piperacillin/tazobaktam eller aminoglykosid. Följ kreatinin dagligen hos kritiskt sjuka; dalvärden över 20 mg/l är den starkaste enskilda prediktorn för akut njurskada.
Dosering till vuxna
| Indikation | Regim | Kommentar |
|---|---|---|
| Laddningsdos vid svår infektion | 25–30 mg/kg iv efter aktuell kroppsvikt | reduceras aldrig, inte heller vid anuri |
| Underhåll, normal njurfunktion | 15–20 mg/kg iv × 3 (eller 1 g × 3) | högst 1 g × 3 innan första koncentrationssvaret |
| MRSA-sepsis och endokardit | 15–20 mg/kg iv × 3 med koncentrationsstyrning | målvärde i övre delen av intervallet |
| Clostridioides difficile, peroralt | 125 mg × 4 po i 10 dygn | 500 mg × 4 vid fulminant förlopp |
| Infusionshastighet | högst 10 mg/minut, minst 60 minuter per gram | styr risken för infusionsreaktion |
Laddningsdosen ges alltid oreducerad. Underhållsdosen styrs av koncentrationsbestämning snarare än av ett fast schema — vägledande startintervall är 15–20 mg/kg × 3 vid eGFR över 90 ml/min, × 2–3 vid eGFR 50–90 ml/min, 15 mg/kg × 1–2 vid eGFR 30–50 ml/min och 15 mg/kg var 24:e till var 48:e timme vid eGFR 10–30 ml/min. Vid eGFR under 10 ml/min och vid intermittent hemodialys ges dosen enbart på koncentrationsvärde, oftast i anslutning till dialys; halveringstiden är då 100–200 timmar. Vid CRRT 1 g × 2 eller 15–20 mg/kg × 2 med daglig koncentrationsbestämning.
Ingen dosjustering vid leversvikt.
Barn över 1 månad: 10–15 mg/kg var 6:e timme, med koncentrationsstyrning som hos vuxna. Neonatal dosering är åldersberoende och ska hämtas från neonatalt PM.
Undvik att tolka rodnad och klåda under infusionen som penicillin- eller vankomycinallergi — red man syndrome är en direkt histaminfrisättning som beror på infusionshastigheten, inte en IgE-medierad reaktion. Åtgärden är att sänka hastigheten till högst 10 mg/minut och ge antihistamin, inte att märka patienten som allergisk och byta preparat. Undvik också peroralt vankomycin vid systemisk infektion; det absorberas inte.
Farmakokinetik
- t½
- 4–6 timmar vid normal njurfunktion
- BIOTILLGÄNGL.
- Försumbar peroralt — avsiktligt
- Vd
- 0,4–1 l/kg
- PROTEINBINDNING
- 30–55 %
- METABOLISM
- Praktiskt taget ingen
- UTSÖNDRING
- Renal, cirka 80–90 % oförändrat
- PK/PD
- AUC₂₄/MIC 400–600
- MÅLDALVÄRDE
- 15–20 mg/l