EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
AV-block II
AV-block II
Vid AV-block II blockeras vissa förmaksimpulser fullständigt. Det innebär att vissa P-vågor inte följs av QRS-komplex. AV-block II indelas i:
- Mobitz typ I (Wenckebach block)
- Mobitz typ II.
Mobitz typ I (Wenckeback block)
Vid Mobitz typ I förlängs PQ-tiden successivt över ett par hjärtcykler tills en förmaksimpuls blockers helt och QRS-komplexet faller bort. Sådana sekvenser (successiv PQ-förlängning tills en blockering inträffar) kallas Wenckebach-perioder och de tenderar upprepas (Figur 95).
Om var tredje P-våg blockeras föreligger 3:2 blockering vilket är vanligast. Om var fjärde P-våg blockeras föreligger 4:3 blockering men det är ovanligare. Blockering 5:4 är ännu ovanligare. Ju längre perioden är desto enklare att verifiera PQ-förlängningen. Vid höggradig blockering (2:1) kan det vara omöjligt att skönja förlängningen.
En enkel och adekvat regel är att diagnosen AV-block II Mobitz typ I kan ställas när man finner varierande PQ-tid och blockerade slag.
Elektrofysiologi
Successiv förlängning av PQ-tid tills ett QRS uteblir förklaras av att AV-noden inte hinner repolarisera fullständigt innan nästa impuls anländer. Den blir därför ”tröttare och tröttare” för varje impuls, vilket ger trögare och trögare transmission genom AV-noden. Slutligen anländer en impuls då AV-noden är helt refraktär (impulsen blockeras). I tid till nästa förmaksimpuls har dock systemet återhämtat sig och cykeln upprepar sig.
Prognos
Mobitz typ I förekommer hos yngre friska individer, i synnerhet under sömn (vanligare hos vältränade idrottsmän). Prognosen är god även bland äldre. Oftast progredierar inte blockeringen. I de fall då blockeringen progredierar (till AV-block II Mobitz typ II eller AV-block III) krävs pacemaker. Progress till mer höggradigt AV-block indikerar att hindret var beläget nedanför AV-noden.
Behandling
Se Utredning och behandling av AV-block I, II och III.
Mobitz typ II
Vid Mobitz typ II blockeras vissa förmaksimpulser men PQ-tiden är konstant (kan dock vara förlängd). Mobitz typ II är allvarligat eftersom tillståndet oftast är kroniskt och ofta övergår till AV-block III. Cirka 20% av patienterna har hinder i His bunt och resterande 80% har hinder i skänklarna. Mobitz typ II är indikation för pacemaker. Se Figur 96.
Differentiering mellan Mobitz typ I och II
Om Wenckebach-perioden föreligger är diagnosen enkel (Mobitz typ I). Om den inte är tydlig men en varierande PQ-tid kan observeras och vissa QRS bortfaller bör man ställa diagnosen Mobitz typ I. Om PQ-tiden istället är konstant och vissa QRS-bortfaller bör man ställa diagnosen Mobitz typ II.
I följande två situationer kan det ändå bli svårt att differentiera dem:
- Om ökningen i PQ-tid är minimal innan ett QRS-komplex faller bort.
- Om höggradig blockering föreligger (2:1-blockering) blir det svårt att skönja en eventuell ökning/variation i PQ-tid.
I dessa två situationer kan man använda följande för att vässa diagnostiken:
- Atropin eller fysisk ansträngning: ökar hjärtfrekvensen vilket kan framkalla Wencheback-perioder.
- Vagusstimulering leder till ökad blockering om hindret finns i AV-noden (talar för Mobitz typ I).
- Om PQ-tiden är förlängd talar det för Mobitz typ I.
- Om QRS-komplexen är abnormala talar det för Mobitz typ II.