Gå till index

EKG-boken

0% färdig
0/96 Steg
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5 Kapitel
  2. Arytmier
    24 Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22 Kapitel
  4. Retledningshinder
    9 Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5 Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9 Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7 Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3 Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3 Kapitel
Avsnitt Progress
0% färdig

I detta kapitel diskuteras kliniska tillstånd som inte uppfyller EKG-kriterier för STEMI, men som ändock handläggs som STEMI.

Posterolateral ST-höjningsinfarkt (STEMI som drabbar vänster kammares bakre vägg)

Synonym: inferobasal ST-höjningsinfarkt

Hjärtat är roterat cirka 30 grader åt vänster i thorax. Detta gör att den basala delen av vänster kammares laterala vägg (dvs posterolaterala väggen) hamnar långt bak i thorax (Figur 84). Vid akut transmural ischemi i den posterolaterala väggen blir ST-vektorn riktad bakåt (mot ryggen) och där finns ingen explorerande elektrod. Således registreras (oftast) inga ST-höjningar vid posterolateral STEMI (STE-AKS). Lyckligtvis brukar avledning V1–V3 (ibland även V4) upptäcka ST-vektorn som är riktad mot ryggen. Dessa avledningar visar då ST-sänkningar (som alltså är reciproka förändringar).

EKG tolkning diagnostik bok

Amerikanska riktlinjer rekommenderar att patienter med ST-sänkning i V1–V3 skall handläggas som STE-AKS om de har bröstsmärta eller andra symptom förenliga med ischemi. De rekommenderar också att man anbringar avledningarna V7–V9 för att påvisa ST-höjningarna. Risken för att det egentligen är en NSTE-AKS med ST-sänkningar är väldigt liten eftersom NSTE-AKS sällan orsakar ST-sänkningar i endast dessa avledningar.

EKG-kriterium för posterolateral STE-AKS/STEMI:
ST-höjning i V7-V9: ≥0,5 mm i minst en avledning (män och kvinnor).

För att differentiera posterolateral STE-AKS från högerkammarhypertrofi (som också ger höga R-vågor i V1-V3 samt ST-sänkningar) används enkla tumregler: vid högerkammarhypertrofi är el-axeln högerställd och själva ST-sträckan buktar oftast uppåt (i Figur 84 buktar ST-sträckan nedåt I V2–V3). Den terminala delen av T-vågen är inte positiv vid högerkammarhypertrofi.

EKG tolkning diagnostik bok

Högerkammarinfarkt

En proximal ocklusion i höger kranskärl kan orsaka högerkammarinfarkt men detta är ovanligt. Ingen av avledningarna i ett konventionellt 12-avlednings-EKG är optimal för höger kammare. Ofta syns ST-höjningar i V1 och ibland V2 (i så fall skall höjningen vara högst i V1) men V4R och V3R krävs för optimal diagnostik. ST-höjning >1 mm med positiv T-våg i V4R är det mest sensitiva fyndet. Infarcering av den tunna högerkammarväggen går dock fortare och ST-höjningarna kvarstår sällan efter 6 timmar. För V3R och V4R är gränsen för ST-höjning ≥0,5 mm för män och kvinnor, undtaget män under 30 års ålder där ≥1 mm är gränsen. ST-höjningarna kan dock sträcka sig ända bort till V5R och V6R. Misstanke om högerkammarinfarkt väcks vid inferior infarkt med ST-höjningar i V1 och eventuellt V2. Se figur nedan för avledningsplacering.

EKG-kriterier för högerkammarinfarkt (STE-AKS/STEMI):
För V3R och V4R är gränsen för ST-höjning ≥0,5 mm för män och kvinnor, undtaget män under 30 års ålder där ≥1 mm är gränsen.

EKG tolkning diagnostik bok

Vänstergrenblock

Personer med bröstsmärta och nytillkommet vänstergrenblock (LBBB) har ofta en total ocklusion som behöver åtgärdas med PCI. Detta tillstånd kan således betraktas som ekvivalent med STE-AKS och detta omtalas i kapitlet Vänstergrenblock vid ischemi och akut hjärtinfarkt

4.4/5 (8 Reviews)
error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!