0% färdig
0/0 Steg
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5Kapitel
  2. Arytmier
    24Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22Kapitel
  4. Retledningshinder
    9Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3Kapitel
Avsnitt 3, Kapitel 9

ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser

Avsnitt Progress
0% färdig

Ischemiska ST-sänkningar

ST-sänkningar till följd av akut ischemi har nästan alltid horisontell eller nedåtsluttande ST-sträcka (detta är ett krav). Den mest specifika av dessa är den horisontella ST-sänkningen som talar mycket starkt för ischemi (Figur 71). Kriteriet för att ställa diagnosen hjärtinfarkt är som följer.

EKG-kriterier för akut ischemi/infarkt:
Nytillkomna horisontella eller nedåtsluttande ST-sänkningar ≥0,5 mm i J punkten i minst två anatomiskt intilliggande avledningar.

Vid ischemiska ST-sänkningar brukar övergången från ST-sträcka till T-våg vara distinkt (och inte mjuk som den är normalt). Ischemiska ST-sänkningar förekommer både vid NSTE-AKS (NSTEMI) och STE-AKS (STEMI). Vid NSTE-AKS är ST-sänkningarna det primära fyndet. Vid STE-AKS är ST-sänkningarna reciproka förändringar till ST-höjningar i motstående avledningar. Reciproka ST-sänkningar ses alltså i avledningar vars betraktningsvinkel är ungefär motsatt till de med ST-höjningar.

ST-sänkningar med uppåtsluttande ST-sträcka orsakas sällan av akut ischemi men det finns ett undantag; om uppåtsluttande ST-sänkningar och prominenta T-vågor föreligger i merparten av bröstavledningarna kan det tyda på akut ocklusion i LAD. Detta kallas de Winters tecken (Figur 71).

EKG tolkning diagnostik bok

Differentialdiagnoser vid ST-sänkningar

Se Figur 71 för samtliga differentialdiagnoser.

  • Normalfysiologisk ST-sänkning ses efter fysiskt arbete och är uppåtsluttande, oftast <1 mm och normaliseras kort efter arbetet upphört. Se Arbets-EKG (Kliniskt arbetsprov).
  • Hyperventilation kan också orsaka uppåtsluttande ST-sänkningar och även dessa är snabbt övergående när hyperventilationen upphört.
  • Vid vänsterkammarhypertrofi, högerkammarhypertrofi, vänstergrenblock, högergrenblock och preexcitation är depolarisation (aktivering) av kammarna störd, vilket gör att även repolarisationen blir störd. Vid dessa tillstånd ses i princip alltid ST-sänkningar och T-vågsförändringar (sekundära ST-T-sänkningar) och de är således förväntade. Pacemaker som stimulerar i kammarmyokardiet ger också upphov till sekundära ST-T-förändringar.
  • Digitalis (digoxin) ger generella bågformade ST-sänkningar.
  • Sympatikuspådrag och hypokalemi kan ge ospecifika ST-sänkningar.
  • Hjärtsvikt kan orsaka ST-sänkning i vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL och I) och dessa sänkningar är som regel horisontella eller nedåtsluttande.
  • Supraventrikulära takyarytmier kan också ge ST-sänkningar. Dessa är vanligtvis horisontella eller aningen uppåtsluttande och tydligast i V4-V6. ST-sänkningar pga takyarytmi normaliseras när arytmin upphört.
error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!