EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
Ventrikulära rytmer: rytmer som härstammar från kammarna
Ventrikulär rytm och idioventrikulär rytm (även kallad accelererad ventrikulär rytm) har sitt ursprung i kammarna. I princip alla rytmer med impulsursprung i kammarna har breda QRS-komplex (QRS-tid 0.12 sek). Detta beror på att impulsen depolariserar kammarna helt eller delvis utanför retledningssystemet, vilket går trögt. Eftersom depolarisationen är onormal blir även repolarisationen annorlunda (se kapitel 1, sekundära ST-T-förändringar). Därför får QRS och ST-T motsatta riktningar, dvs ett huvudsakligen positivt QRS-komplex följs av ett negativt ST-T-utslag, och vice versa (Figur 52).
De vanliga arytmimekanismerna (ökad/abnormal automaticitet, triggad aktivitet och re-entry) gör sig gällande för arytmier med ursprung i kammarna. Impulsen kan utgå från alla celltyper.
Ventrikulär rytm (VR) föreligger om minst 3 konsekutiva slag har ventrikulärt ursprung. Frekvensen är 20–40 slag/min, rytmen är regelbunden och ST-T-utslaget och QRS-utslaget har motsatt riktning. VR ses oftast när sinusimpulsen uteblivit, t ex pga ett komplett AV-block. I händelse av komplett AV-block kan alltså VR vara livräddande men rytmen är opålitlig och oftast hemodynamiskt otillräcklig. Se Figur 52.
Accelererad ventrikulär rytm (sk idioventrikulär rytm) är helt enkelt en ventrikulär rytm med frekvens 60–100 slag/min (se EKG nedan). Rytmen är oftast regelbunden och har en gradvis start och terminering. Eftersom denna rytmens frekvens ligger inom sinusknutans intervall är det vanligt att rytmen växlar mellan sinusrytm och idioventrikulär rytm. Sannolikt orsakas detta av ökad automaticitet i ett kammarfokus. Idioventrikulär rytm ses oftast vid reperfusion efter hjärtinfarkt (PCI eller trombolys med lyckad revaskularisering). Arytmin ses också vid läkemedelsbiverkning, hypoxi och elektrolytrubbningar. Idioventrikulär rytm är oftast unifokal (dvs alla QRS-komplexen har samma utseende) men vid akut ischemi och myokardit kan multifokal variant ses (vilket innebär att QRS-komplexen har varierande utseenden).
Idioventrikulär rytm är godartad, övergående och sällan behandlingskrävande. Det är sällsynt att accelererad ventrikulär rytm övergår i ventrikeltakykardi eller ventrikelflimmer och inte heller brukar hjärtminutvolymen påverkas nämnvärt.
Behandling
Asymptomatiska patienter behöver oftast ingen behandling. Notera att idioventrikulär rytm nästan alltid är temporär och sinusrytm återkommer nästan alltid. Patienter med ventrikulär rytm med otillräcklig minutvolym handläggs som bradyarytmi. Genom att ge atropin ökar den supraventrikulära impulsfrekvensen och då kan den sätta sig över den ventrikulära rytmen.