EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
Modifiering av infarktförloppet
Den konventionella distinktionen mellan NSTE-AKS och STE-AKS är en smula förenklad. I verkligheten modifieras infarktförloppet av en rad faktorer. De viktigaste är trombens lokalisation (ju mer proximal desto mer omfattande ischemi/infarkt), trombens storlek (ju större tromb desto mer omfattande ischemi/infarkt) och ischemins duration (ju längre duration desto mer omfattande ischemi/infarkt).
Vidare är kollateral cirkulation oerhört viktig. Vid kronisk ischemi kan nämligen cellerna utsöndra signalsubstanser som stimulerar närliggande kärl att växa in mot det ischemska området. Kärl som nybildas för att försöja ischemiskt myokardium kallas kolletarala kärl. Genom sådana kärl kan ett ischemiskt område försörjas av två kranskärl som dessutom kan vara sammankopplade.
Kollateral cirkulation är oerhört effektivt mot ischemi. Vid ocklusion i ena kärlet kan myokardiet få närmast fullgod försörjning från kollateraler. Kollateral cirkulation kan vara så effektivt att det håller ST-höjningar borta även vid en proximal total ocklusion. De kan också förhindra uppkomst av ischemi under arbetsprov (arbets-EKG). För den som är intresserad av siffror kan nämnas att om subendokardiet erhåller 30% av sin viloperufsion från kollaterala kärl, så kan dessa upprätthålla viabiliteten i >60 minuter vid en total ocklusion, eller >5 timmar vid partiell ocklusion.
Det föreligger en stor individuell variation i kranskärlens anatomi. Det är logiskt att ju mer myokard som försörjs av ett kärl, desto större blir skadan.
Ischemic preconditioning är ett fenomen som innebär att upprepade korta ischemiepisoder inducerar metabola förändringar som skyddar mot ytterligare ischemi. Dessa förändringar är endast aktuella i akutskedet eftersom skyddet upphör efter ett par dygn. I klinisk praxis innebär det att en patient som genomlidit flera ischemiepisoder (utan infarktutveckling) får ett motståndskraftigare myokardium vid en svår ischemi; jämfört med en patient utan föregående ischemiepisoder. I en randomiserad studie från (Bøtker et al, The Lancet 2010) visade man att korta ischemiepisoder i armen (med hjälp av blodtrycksmanschett) minskade infarktstorlek signifikant hos patienter som genomgick akut PCI för STEMI. Det finns dock studier (inklusive randomiserade prövningar) som talar emot att prekonditionering skulle vara effektivt. I dagsläget används inte prekonditionering i klinisk praxis.
Takykardi, anemi och hypotension förvärrar situationen vid akut koronart syndrom eftersom de ökar ischemigraden.