EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulära nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik & handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt): från EKG till behandling
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Fascikelblock (hemiblock)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
Effekter av antiarytmika och beta-blockerare på EKG och hjärtrytm
Trots att syftet med antiarytmiska läkemedel är att förebygga och reducera antalet arytmier så kan dessa läkemedel även orsaka arytmier. Dessutom kan antiarytmika orsaka EKG-förändringar som ibland förväxlas med andra tillstånd. Digoxins effekter och biverkningar har diskuterats i föregående artikel. I denna artikeln diskuteras antiarytmika samt de vanligaste frekvensreglerande preparaten, nämligen beta-blockerare och kalciumantagonister (kalciumblockerare).
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel eftersom båda kan användas på samma indikationer men effekter och biverkningar skiljer sig avsevärt. Antiarytmika påverkar hjärtats rytm och kan alltså konvertera en rytm till en annan. Syftet med antiarytmika är som regel att konvertera takyarytmier till sinusrytm samt att förebygga uppkomst av takyarytmier bland patienter i sinusrytm. Frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare, kalciumblockerare) har ingen inverkan på hjärtats rytm, men däremot minskar de hjärtfrekvensen (särskilt kammarfrekvensen).
Flera antiarytmika är ogynnsamma bland patienter med strukturell hjärtsjukdom samt patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Dessa patienter löper särskilt hög risk för utveckling av takyarytmier, som kan bli livshotande.
Antiarytmika
Samtliga indikationer som redovisas nedan är hämtade från FASS.se. EKG-förändringar, arytmier och retledningsstörningar redovisas i respektive tabell.
Disopyramid
Indikationer
- Profylax och behandling av symptomatiska ventrikulära takyarytmier.
- Profylax och behandling av förmaksflimmer.
Disopyramids påverkan på EKG, rytm och retledning
Propafenon och flekainid
Propafenon och flekainid är tillhör klass I antiarytmika.
Indikationer, propafenon
- Profylax och behandling av livshotande ventrikulära takyarytmier. Propafenon är oftast inte förstahandsval.
- Profylax och behandling av symptomatiska paroxysmala supraventrikulära takyarytmier bland patienter utan strukturell hjärtsjukdom. Propafenon är oftast inte förstahandsval.
Indikationer, flekainid
- Farmakologisk konvertering av förmaksflimmer. Nedsatt vänsterkammarfunktion och strukturell hjärtsjukdom utgör kontraindikation.
- AVNRT. AVRT (WPW syndrom) och andra tillstånd med accessorisk retledningsbana. Nedsatt vänsterkammarfunktion och strukturell hjärtsjukdom utgör kontraindikation.
- Paroxysmalt förmaksflimmer bland patienter med uttalade symptom, förutsatt att förstahandsvalen gett otillräcklig effekt. Nedsatt vänsterkammarfunktion och strukturell hjärtsjukdom utgör kontraindikation.
- Ventrikeltakykardi eller frekventa ventrikulära extraslag som ger uttalade symptom. Flekainid är inte förstahandsval och som regel bör andra antiarytmika prövas innan. Nedsatt vänsterkammarfunktion och strukturell hjärtsjukdom utgör kontraindikation.
Propafenon och flekainids påverkan på EKG, rytm och retledning
Amiodaron
Amiodaron är det mest potenta antiarytmika som finns i dagsläget. EKG-förändringarna utvecklas gradvis och brukar som regel kulminera inom en månad. Amiodarons effekter beror på förlängning av refraktärperioden.
Indikationer
- Allvarliga supraventrikulära takyarytmier orsakade av WPW syndrom, förmaksflimmer eller förmaksfladder.
- Allvarliga ventrikulära takyarytmier.
Amiodarons påverkan på EKG, rytm och retledning
Sotalol
Sotalol är ett klass II antiarytmikum som även har en beta-blockerande effekt. Sotalol skall inte förväxlas med traditionella beta-blockerare (vilka inte har någon effekt på hjärtrytmen) eftersom sotalol har uttalade arytmogena effekter. Sotalols arytmogena effekt beror på den uttalade förlängningen av QT-tiden som läkemedlet orsakar.
Indikationer
- Profylax och behandling av ventrikulära takyarytmier.
- Profylax och behandling av supraventrikulära takyarytmier.
- Rytmkontroll av förmaksflimmer och förmaksfladder.
Sotalols påverkan på EKG, rytm och retledning
Beta-blockerare
Beta-blockerare inhiberar beta-receptorerna vilket minskar katekolaminernas effekt på hjärtat. Detta leder till negativ inotrop effekt (kontraktionerna blir mindre kraftfulla), negativ batmotrop effekt (retledningshastigheten minskar) och negativ kronotrop effekt (minskad hjärtfrekvens).
Lägre hjärtfrekvens leder till att diastoles duration blir längre och detta förbättrar hjärtats egna perfusion (kammarna [särskilt vänster kammare] perfunderas under diastole). Samtidigt leder negativ inotrop effekt till minskat syrebehov i hjärtmuskeln, vilket också är gynnsamt i flera sammanhang (t ex hjärtsvikt och kranskärlssjukdom).
Beta-blockerare har ingen direkt antiarytmisk effekt. Beta-blockerare kan dock påverka incidensen av arytmier genom indirekta effekter, såsom blockering av sympatiska nervsystemets aktivitet. Detta förklarar varför beta-blockerare reducerar incidensen av plötslig hjärtdöd bland patienter med långt QT-syndrom (LQTS; dessa patienter är känsliga för katekolaminer).
Indikationer
- Hypertoni.
- Angina pectoris. Sekundärprevention efter hjärtinfarkt och instabil angina pectoris.
- Hjärtsvikt.
- Supraventrikulära takyarytmier.
- Ventrikulära (VES) och supraventrikulära extraslag (SVES).
- Thyreotoxikos.
- Migrän.
Beta-blockerares påverkan på EKG, rytm och retledning
Kalciumantagonister (kalciumblockerare)
Verapamil och diltiazem är de vanligaste preparaten.
Indikationer för verapamil och diltiazem
- Hypertoni.
- Angina pectoris. Sekundärprevention efter hjärtinfarkt och instabil angina pectoris om beta-blockerare inte kan användas.
- Supraventrikulära takyarytmier. Även i dessa fall är kalciumblockerare andrahansval. Notera att kalciumblockerare aldrig får användas vid pre-exciterat förmaksflimmer, eftersom det kan orsaka ventrikelflimmer.
Kalciumblockerares påverkan på EKG, rytm och retledning
Referenser
Chou’s Electrocardiography in Clinical Practice by Surawicz B, Knilans T.
Clinical Arrhythmology and Electrophysiology: A Companion to Braunwald’s Heart Disease by Zipes D et al.
Electrophysiological disorders of the heart by Camm AJ et al.
Marriott’s Practical Electrocardiography by Wagner GS et al.