EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik och handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt)
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
Perikardit, myokardit & perimyokardit
Perikardit är inflammation i hjärtsäcken och myokardit är inflammation i myokardet. Dessa två tillstånd brukar ofta ackompanjera varandra och benämns då perimyokardit. Tillståndet orsakas oftast av virus och är som regel benignt men vissa patienter kan behöva slutenvård.
Perimyokardit orsakar differentialdiagnostiska problem gentemot hjärtinfarkt eftersom tillståndet orsakar bröstsmärta, EKG visar ST-höjningar och ofta föreligger troponinläckage. Till skillnad från hjärtinfarkt drabbar perimyokardit ofta barn och unga. Tillståndet föregås ofta av infektionssymtom. Bröstsmärtan kan vara mycket uttalad men är oftast andnings och/eller lägeskorrelerad. Palpitationer, känsla av ojämn hjärtrytm och dyspné är vanligt. Status kan avslöja perikardiella gnidningsbiljud men dessa uteblir om det finns rikligt med vätska i perikardiet. Lyckligtvis är det relativt enkelt att särskilja ST-höjningarna vid perikardit från de som ses vid STE-AKS (STEMI).
EKG vid perimyokardit (myokardit)
ST-höjning
Vid perimyokardit föreligger generella ST-höjningar i flesta avledningar (V1 brukar besparas) utan reciproka ST-sänkningar. Vid STE-AKS är ST-höjningarna däremot lokaliserade till ett par anatomiskt angränsande avledningar och oftast ses reciproka ST-sänkningar. De generella ST-höjningarna vid perimyokardit beror på att inflammationen engagerar hela myokardet medan infarkter endast engagerar ett lokaliserat område.
ST-höjningarna vid perimyokardit påminner om early repolarization (konkav ST-sträcka, ofta med en puckel i J-punkten) till skillnad från hjärtinfarkt som har rak eller konvex ST-sträcka. Vid perimyokardit är ST-höjningen i allra flesta fall < 4 mm i J-punkten (infarkter kan vara mångdubbelt högre).
Vid hjärtinfarkt är ST-T-förändringarna dynamiska och EKG förändras inom loppet av timmar. Vid perimyokardit är förändringarna tämligen statiska och normaliseras först efter en eller några veckor.
Notera att i sällsynta fall kan perimyokarditen orsaka lokaliserade ST-höjningar och då är differentialdiagnostiken svårare, i synnerhet om klinisk bild överrensstämmer med hjärtinfarkt.
T-vågsinversion
Vid perimyokardit normaliseras ST-höjningarna inom en vecka efter insjuknandet och därefter sker en successivt avflackning och invertering av T-vågen. T-vågsinversionen är ganska diskret och normaliseras inom en månad. Observera att ST-höjning och T-vågsinversion inte föreligger samtidigt vid perimyokardit, vilket de däremot kan göra vid infarkt.
PQ-sträckan
PQ-sträckan är påverkad vid perimyokardit. De flesta avledningar visar någon grad av PQ-sänkning, medan V1 ofta visar PQ-höjning.
Övriga fynd
QT-tiden är normal vid perimyokardit till skillnad från hjärtinfarkt, som ofta ger förlängd QT-tid.
Troponinstegring vid perimyokardit
Det är vanligt med troponinstegring vid perimyokardit, i synnerhet hos yngre individer samt hos de med ST-höjningar. I en studie genomförd av M. Imazio m fl (Cardiac troponin I in acute pericarditis; JACC 2003) hade ungefär en tredjedel av patienterna har troponingstegring och ca 8% hade stegring över infarktgränsen. Troponinstegring medförde dock ingen prognostisk skillnad.