EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik och handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt)
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
Förmaksrytmer: ektopisk förmaksrytm, förmakstakykardi, multifokal förmakstakykardi (MAT)
Förmakstakykardi är synonymt med ektopisk förmakstakykardi (ectopic atrial tachycardia, EAT). Vid förmakstakykardi finns antingen ett fokus med ökad automaticitet, en mikro-reentry eller triggad aktivitet någonstans i förmaken. Förmaksrytmen ligger mellan 120-250/min. Kammarfrekvensen skall överstiga 100/min, annars föreligger ektopisk förmaksrytm. Förmakstakykardi ses primärt hos hjärtsjuka men förekommer hos hjärtfriska individer. Lungsjukdom, teofyllin och katekolaminer kan också ge förmakstakykardi. Takykardin startar plötsligt men har ofta en uppvärmningsfas på 5-10 sekunder då frekvensen accelererar. Förmakstakykardi karaktäriseras också av att ofta förekomma i korta snabba skurar. Förmakstakykardi är som regel övergående men kan recidivera och i vissa fall vara ihållande. Takykardi-inducerad kardiomyopati kan orsakas av en ihållande förmakstakykardi. Barn kan ha långvarig förmakstakykardi pga embryologiska rester av förmaksvävnad med hög automaticitet.
EKG
- En rytm (3 hjärtslag) med P-vågor vars utseende skiljer sig från sinus-P-vågen. Om P-vågorna är negativa i avledning II är denna bedömningen enkel. Om P-vågorna däremot är positiva i avledning II bör man jämföra de med P-vågor som man vet är sinus-P-vågor (jämför med tidigare EKG). Se Figur 45.
- Till skillnad från förmaksfladder så ses den isoelektriska baslinjen i alla avledningar.
- Alla P-vågor brukar följas av QRS och kammarrytm är regelbunden med frekvens 130-250/min.
- Det är ovanligt med AV-block såvida patienten inte är digitalisbehandlad.
Orsaker till förmakstakykardi
Digitalisbiverkan, hjärtsvikt, lungsjukdom, kranskärlssjukdom, annan strukturell hjärtsjukdom.
Behandling av förmakstakykardi
Om patienten står på digitalis räcker det oftast att seponera läkemedelet. Övriga patienter handläggs i princip som övriga förmaksarytmier. Beta-blockerare, digitalis eller kalciumantagonister kan användas för att sänka kammarfrekvensen. Vid kvarstående förmakstakykardi kan man komplettera med klass IA, IC eller III antiarytmika. Radiofrekvensablation är ofta effektivt. Elkonvertering bör ej användas då det är ineffektivt.
Multifokal förmakstakykardi (MAT)
Multifokal förmakstakykardi (MAT) är en ovanlig variant av förmakstakykardi. Här ses P-vågor med sinsemellan varierande utseende, vilket indikerar att det finns flera ektopiska fokus som avfyrar impulser. Takykardin startar gradvis. Förmaksrytmen, och därmed kammarrytmen, är oregelbunden med frekvens 100-150/min. MAT kan vara intermittent och avlösas av perioder med sinusrytm. MAT kan utlösas av hjärtsvikt, förmaksischemi, ökat förmakstryck, teofyllamin eller vara associerat med kronisk lungsjukdom (KOL). MAT förekommer hos barn. Om frekvensen är <100 slag/min föreligger istället multifokal förmaksrytm.
Behandling av multifokal förmakstakykardi
Ofta finns bakomliggande sjukdom som bör behandlas. Elkonvertering är kontraindicerad eftersom att det kan förvärra arytmin. Beta-blockerare är ofta effektivt och förstahandsterapi om eventuell lungsjukdom tillåter. Antiarytmika har dålig effekt. Diltiazem, verapamil eller amiodaron kan övervägas. Magensium- och kaliumsubstitution kan ha god effekt.