EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik och handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt)
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Sinusarrest & sinushämning: definition, orsaker & åtgärder
Om sinusknutans impuls uteblir ≥2 sekunder föreligger sinusarrest. Utebliven sinusimpuls under <2 sekunder definieras som sinushämning. Hjärtat är konstruerat så att ektopiska foci är kapabla att avfyra impulser om sinusimpulsen uteblir tillräckligt länge. Sådana foci kan fortsätta avfyra tills sinusimpulsen återkommit. Enstaka impulser från sådana foci leder till ektopiska slag (även kallat ersättningsslag). En ihållande rytm från ektopiskt fokus kallas ektopisk rytm (även kallat ersättningsrytm). I händelse av sinusarrest kan en ektopisk rytm vara livräddande, men ersättningsrytmer är inte tillförlitliga eftersom de kan upphöra. Vanligen utgår ektopiska slag och rytmer från någon av följande strukturer (se Kapitel 1, Latenta pacemakers):
- Förmaket: Hjärtfrekvensen brukar vara ca 60 slag/min. P-vågen är annorlunda jämfört med sinus-P-vågen. Kammarkomplexen är smala om AV-överledning är normal. Denna ersättningsrytm kallas förmaksrytm.
- AV-nodområdet: Hjärtfrekvensen brukar vara ca 40/min och kammarkomplexen är smala om AV-överledning är normal. P-vågen ses inte alltid, men är i så fall retrograd och ses i nära anslutning till kammarkomplexet. Ersättningsrytmen kallas nodal rytm.
- His-Purkinjensystemet: hjärtfrekvensen brukar vara ca 20-40/min. Om impulserna härrör från His bunt har kammarkomplexen normal QRS-tid (eftersom både höger och vänster skänkel erhåller impulsen samtidigt). Om impulsern härrör från ett fokus distalt om His bunt så blir kammarkomplexen breddökade. Ersättningsrytm från His bunt går inte att skilja från nodal rytm. Ersättningsrytm från Purkinjefibrer distalt om His bunt har breddökade QRS-komplex och rytmen kallas kammarrytm.
Dessa ektopiska rytmer är regelbundna. En svimning till följd av sinusarrest kallas Adam-Stokes attack. Om ingen ersättningsrytm uppstår vid sinusarrest inträder asystoli.
Orsaker
Hög vagusaktivitet är godartat och den vanligaste orsaken till sinusarrest. Det drabbar oftast yngre som utsätts för emotionell stress, akut smärta eller annat som ger kraftigt vaguspåslag. I övriga situationer skall sinusarrest/sinushäning betraktas som onormalt och då finns följande differentialdiagnoser: sinusknutedysfunktion, läkemedelsbiverkning (diltiazem, verapamil, betablockerare, digitalis), hypoxi, myokardischemi/infarkt, hyperkalemi.
Behandling
Vagusorsakad arrest/hämning kräver ingen åtgärd (eventuellt övervakning 24 timmar). I övriga situationer behandlas det bakomliggande tillståndet och eventuell bradykardi. För behandlingsalternativ se sinusknutedysfunktion (SND).