EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Introduktion till pediatrisk och neonatal EKG-tolkning (barn)
Bakgrund till pediatrisk och neonatal EKG-tolkning
Barnets fysiologiska och anatomiska utveckling
Hos vuxna är vänster kammare betydligt större än höger kammare. Detta gör att QRS-komplexet hos vuxna domineras av vänster kammares aktivitet. Vid födseln, däremot, är höger kammare större och kraftigare än vänster kammare, vilket gör att QRS-komplexet domineras av höger kammare. Detta förklaras av att höger kammare pumpat blod mot ett högre motstånd än vänster kammare under fosterstadiet. Den kraftiga högra kammaren ger höga R-vågor i avledningarna V1–V3 och dessutom blir hjärtats elektriska axel mer högerriktad. Se EKG i Figur 1.
Efter födseln sker en snabb omställning av cirkulationen. Resistansen (motståndet) i lungcirkulationen sjunker i samband med att barnet tar sitt första andetag, och därmed minskar också belastningen på höger kammare. Samtidigt ökar resistansen i resten av cirkulationen; detta leder till att vänster kammare möter ökat pumpmotstånd, varför den tvingas bli större och kraftigare. Vid 1 månads ålder är vänster kammare större än höger kammare och vid 6 månaders ålder är proportionerna (mellan höger och vänster kammare) jämförbar med den hos vuxna.
Eftersom barnets hjärta är litet – jämfört med vuxna – är det en mindre myokardmassa som skall de- och repolarisera, vilket gör att samtliga EKG-intervaller (PQ-tid, QRS-tid, QTc-tid etc) är betydligt kortare. Allteftersom hjärtat blir större ökar också dessa intervaller.

Normalvärden (referensvärden) för barn
För vuxna finns otaliga databaser och publikationer med normalvärden för samtliga EKG-parametrar. Dessvärre finns endast ett fåtal studier på den pediatriska populationen. Detta är olyckligt eftersom referensvärden har en central roll i pediatrisk EKG-tolkning. Traditionellt har man använt referensvärden som publicerades år 1979 (Davignon et al) samt år 2001 (Rijnbeek et al). European Society for Cardiology rekommenderar att referensvärden från Davignon et al används för neonatal EKG-tolkning eftersom Rijnbeek et al inkluderade för få barn yngre än 30 dagar gamla. För barn som är 30 dagar eller äldre kan antingen Rijnbeek et al eller Davignon et al användas. Skillnaderna mellan dessa är dock små och därför kommer båda presenteras här. Se Normalvärden för pediatrisk EKG-tolkning.
Indikationer för registrering av EKG på barn
- Synkope
- Krampanfall
- Kardiopulmonella symptom vid fysisk aktivitet
- Nedsatt fysisk prestationsförmåga
- Läkemedelsbiverkan/intoxikation
- Takyarytmi (takykardi)
- Bradyarytmi (bradykardi)
- Cyanos
- Hjärtsvikt
- Hypotermi
- Elektrolytrubbning
- Kawasakis sjukdom
- Reumatisk feber
- Myokardit, perikardit, perimyokardit
- Hjärtkontusion
- Kongenital hjärtsjukdom
- Övervakning av vitalparametrar
- Postoperativ övervakning
Referenser