EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
Kriterier och betydelse av patologiska Q-vågor
En stor infarkt leder till utveckling av patologiska Q-vågor inom 6 till 16 timmar efter smärtdebuten, ibland ännu tidigare. Traditionellt framhåller litteraturen patologiska Q-vågor som permanenta EKG-förändringar vilka representerar genomgången transmural infarkt. Faktum är att Q-vågor orsakade av hjärtinfarkt är övergående i upp till 30 % av fallen och de representerar inte nödvändigtvis transmural infarkt utan korrelerar bättre med subendokardiell omfattning.
Förekomst av patologiska Q-vågor i minst två anatomiskt intilliggande avledningar uppfyller kriterierna för Q-vågsinfarkt. STEMI leder oftast till Q-vågsinfarkt. NSTEMI leder oftast inte till Q-vågsinfarkt. Liksom för ST-höjningar, matchar Q-vågslokalisation infarktens lokalisation. Vid inferior infarkt regredierar faktiskt Q-vågorna hos 30 % av patienterna inom ett år. Dock kvarstår ofta flacka eller inverterade T-vågor och ST-förändringar. Vid anterior infarkt sker normalisering hos 10 % av patienterna inom 2 år. Ännu fler patienter får en minskad Q-vågsamplitud. Återhämtning av hibernerande myokardium och stunned myocardium efter akutskedet bidrar till detta. Detaljerade kriterier för patologiska Q-vågor framgår av Tabell 5. Notera att man numera inte beaktar Q-vågens amplitud (tidigare ansåg man att Q-vågens amplitud inte fick överstiga 25% av R-vågens amplitud).

Kriterier för patologiska Q-vågor (genomgången infarkt)
- Alla Q-vågor i V2-V3.
- Alla QS-komplex i V2-V3.
- QS-komplex eller Q-våg ≥0.03 sekunder och ≥1 mm djup i två grannliggande avledningar i följande grupper:
- I, aVL
- V1-V6
- II, aVF, III
Normalvarianter
- Det finns inga normalvarianter i V2-V3.
- Individer med el-axel inom 60–90° har ofta en liten q-våg i aVL.
- I avledning III förekommer en stor isolerad Q-våg som normalvariant. Denna Q-våg kallas respiratorisk Q-våg eftersom den varierar med respirationen. Utöver respiratorisk Q-våg ses även mindre isolerade q-vågor hos personer med el-axel -30° till 0°.
Exempel på Q-vågor vid hjärtinfarkt
R-vågor som tecken på genomgången infarkt (patologiska R-vågor)
Det finns även patologiska R-vågor, vilka talar mycket starkt för genomgången hjärtinfarkt. Kriteriet är som följer:
- R-våg ≥0,04 sek i V1-V2 och R/S-kvot ≥1 med konkordant positiv T-våg i frånvaro av retledningsstörning.
R/S-kvot > 1 innebär att R-vågen är större än S-vågen.