0% färdig
0/0 Steg
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5Kapitel
  2. Arytmier
    24Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22Kapitel
  4. Retledningshinder
    9Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3Kapitel
Avsnitt Progress
0% färdig

Kriterier och betydelse av patologiska Q-vågor

En stor infarkt leder till utveckling av patologiska Q-vågor inom 6 till 16 timmar efter smärtdebuten, ibland ännu tidigare. Traditionellt framhåller litteraturen patologiska Q-vågor som permanenta EKG-förändringar vilka representerar genomgången transmural infarkt. Faktum är att Q-vågor orsakade av hjärtinfarkt är övergående i upp till 30 % av fallen och de representerar inte nödvändigtvis transmural infarkt utan korrelerar bättre med subendokardiell omfattning.

Förekomst av patologiska Q-vågor i minst två anatomiskt intilliggande avledningar uppfyller kriterierna för Q-vågsinfarkt. STEMI leder oftast till Q-vågsinfarkt. NSTEMI leder oftast inte till Q-vågsinfarkt. Liksom för ST-höjningar, matchar Q-vågslokalisation infarktens lokalisation. Vid inferior infarkt regredierar faktiskt Q-vågorna hos 30 % av patienterna inom ett år. Dock kvarstår ofta flacka eller inverterade T-vågor och ST-förändringar. Vid anterior infarkt sker normalisering hos 10 % av patienterna  inom 2 år. Ännu fler patienter får en minskad Q-vågsamplitud. Återhämtning av hibernerande myokardium och stunned myocardium efter akutskedet bidrar till detta. Detaljerade kriterier för patologiska Q-vågor framgår av Tabell 5. Notera att man numera inte beaktar Q-vågens amplitud (tidigare ansåg man att Q-vågens amplitud inte fick överstiga 25% av R-vågens amplitud).

Figur 1. Bedömning av Q-vågor.
Figur 1. Bedömning av Q-vågor.

Tabell 5. Detaljerade kriterier för patologiska Q-vågor (genomgången infarkt)

AvledningDefinition av patologisk Q-vågNormalvarianter
V2–V3≥0,02 s eller QS-komplex* Inga.
Övriga avledningar≥0,03 s och ≥1 mm djup (eller QS-komplex)Individer med el-axel inom 60–90° har ofta en liten q-våg i aVL.
 I V5–V6 förekommer normalt en liten septal q-våg (diskuterades i Kapitel 1).
Isolerat QS-komplex är tillåtet i avledning V1 eftersom den lilla r-vågen saknas där ibland. Eventuellt är elektroden felplacerad.
I avledning III förekommer en stor isolerad Q-våg som normalvariant. Denna Q-våg kallas respiratorisk Q-våg eftersom den varierar med respirationen. Utöver respiratorisk Q-våg ses även mindre isolerade q-vågor hos personer med el-axel -30° till 0°.
*QS-komplex innebär att hela QRS-komplexet utgörs av ett enda negativt utslag.

Exempel på Q-vågor vid hjärtinfarkt

EKG tolkning diagnostik bok

R-vågor som tecken på genomgången infarkt (patologiska R-vågor)

Det finns även patologiska R-vågor, vilka talar mycket starkt för genomgången hjärtinfarkt. Kriteriet är som följer:

  • R-våg ≥0,04 sek i V1-V2 och R/S-kvot ≥1 med konkordant positiv T-våg i frånvaro av retledningsstörning.

R/S-kvot > 1 innebär att R-vågen är större än S-vågen.

error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!