EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
Diagnostik och handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt)
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
Främre och bakre fascikelblock (hemiblock)
Fascikelblock kallades tidigare hemiblock men man har frångått denna benämningen. Vänster skänkel delas i två större fasciklar: en anterosuperior (främre) fascikel och en posteroinferior (bakre) fascikel. Vissa individer har ytterligare en fascikel (median eller centroseptal fascikel) som försörjer septum.
Fascikelblock uppstår om överledningen i fasciklarna är blockerad eller nedsatt. Detta förändrar EKG-bilden på ett karaktäristiskt vis där ändrad el-axel är kardinalfyndet medan QRS-tiden endast är föga förlängd (<0,12 s).
Främre fascikelblock (left anterior fascicular block, LAFB) uppstår när främre fascikeln är defekt. Bakre fascikelblock (left posterior fascicular block, LAFB) uppstår när bakre fascikeln är defekt. Vid ett fascikelblock ansvarar den kvarvarande funktionella fascikeln för att vänster kammare depolariseras.
Främre fascikelblock (LAFB – Left Anterior Fascicular Block)
Vid LAFB är främre fascikeln defekt, varför kammaren aktiveras från bakre fascikeln. Första vektorn är riktad inferiort. Andra vektorn dominerar och är riktad åt vänster, bakåt och uppåt. Kardinalfyndet är en uttalad vänsterställd el-axel mellan -45 och -90 grader. Vänsterställd el-axel är dock inte unikt för LAFB. Förlängningen i QRS-tid blir inte signifikant, endast 0,01 – 0,04 s. Den initiala vektorn ger alltid en liten r-våg i inferiora avledningar (II, III, aVF) och den dominerande vektorn ger en djup S-våg i samma avledningar. I avledning I och aVL ger den initiala vektorn en liten q-våg och den sedermera dominerande vektorn ger en stor R-våg (qR-komplex). Ibland ses en aningen negativ T-våg i aVL. Avledning I kan ibland visa en monofasisk R-våg. Se Figur 100.
EKG-kriterier
Orsaker
LAFB förekommer hos individer utan signifikanta hjärtsjukdomar men de allra flesta patienter har signifikant hjärtsjukdom. Det är ofta associerat med myokardinfarkt, koronarinsufficiens, vänsterkammarhypertrofi, dilaterad eller hypertrofisk kardiomyopati, hypertoni, degenerativ sjukdom, hyperkalemi, myokardit samt amyloidos.
Prognos
Isolerad LAFB betraktas som benign retledningsstörning; 7% progredierar till bifascikulärt block och 3% till totalt AV-block.
Övrigt
- LAFB kan simulera anteroseptal infarkt
- rS-komplex i II, III och aVF kan maskera Q-vågor från föregående inferior infarkt.
Bakre fascikelblock (LPFB – Left Posterior Fascicular Block)
LPFB är betydligt ovanligare eftersom bakre fascikeln är tjockare, bättre perfunderad och mer skyddad. Vid LPFB aktiveras hela vänster kammare från främre fascikeln och vektorn är initialt riktad uppåt vänster. Det uppkommer därför Q-våg i aVF och R-våg i avledning I. Därefter är vektorn riktad nedåt höger vilket ger en prominent R-våg i aVF och en prominent S-våg i avledning I. El-axeln ändras till >90 grader. QRS-tiden påverkas marginellt. Se Figur 100.
EKG-kriterier
Orsaker
Degenerativa processer, ischemiska hjärtsjukdom, hyperkalemi, myokardit, amyloidos och akut cor pulmonale. LPFB är ovanligt hos hjärtfriska individer.
Övrigt
- EKG-diagnos av LPFB kräver att inga kliniska eller EKG-mässiga tecken till RVH föreligger. RVH är betydligt vanligare än LPFB och kan orsaka ett snarlikt EKG-mönster i extremitetsavledningarna.
- LPFB kan simulera inferior infarkt.
- LPFB kan dölja lateral infarkt.
- T-vågsinvertering kan föreligga i inferiora avledningar och simulera ischemi.
Ospecifika intraventrikulära retledningshinder
Ett ospecifik retledningshinder innebär att QRS-tid överstiger 0,100 sek utan att uppfylla övriga kriterier för vänster- eller högergrenblock. QRS-komplexets morfologi spelar ingen roll.