0% färdig
0/0 Steps
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5 Kapitel
  2. Arytmier
    24 Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22 Kapitel
  4. Retledningshinder
    9 Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5 Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9 Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7 Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3 Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3 Kapitel
Avsnitt Progress
0% färdig

Ischemiska ST-sänkningar

ST-sänkningar till följd av akut ischemi har nästan alltid horisontell eller nedåtsluttande ST-sträcka (detta är ett krav). Den mest specifika av dessa är den horisontella ST-sänkningen som talar mycket starkt för ischemi (Figur 71). Kriteriet för att ställa diagnosen hjärtinfarkt är som följer.

EKG-kriterier för akut ischemi/infarkt:
Nytillkomna horisontella eller nedåtsluttande ST-sänkningar ≥0,5 mm i J punkten i minst två anatomiskt intilliggande avledningar.

Vid ischemiska ST-sänkningar brukar övergången från ST-sträcka till T-våg vara distinkt (och inte mjuk som den är normalt). Ischemiska ST-sänkningar förekommer både vid NSTE-AKS (NSTEMI) och STE-AKS (STEMI). Vid NSTE-AKS är ST-sänkningarna det primära fyndet. Vid STE-AKS är ST-sänkningarna reciproka förändringar till ST-höjningar i motstående avledningar. Reciproka ST-sänkningar ses alltså i avledningar vars betraktningsvinkel är ungefär motsatt till de med ST-höjningar.

ST-sänkningar med uppåtsluttande ST-sträcka orsakas sällan av akut ischemi men det finns ett undantag; om uppåtsluttande ST-sänkningar och prominenta T-vågor föreligger i merparten av bröstavledningarna kan det tyda på akut ocklusion i LAD. Detta kallas de Winters tecken (Figur 71).

Du är inte inloggad.

Differentialdiagnoser vid ST-sänkningar

Se Figur 71 för samtliga differentialdiagnoser.

  • Normalfysiologisk ST-sänkning ses efter fysiskt arbete och är uppåtsluttande, oftast <1 mm och normaliseras kort efter arbetet upphört. Se Arbets-EKG (Kliniskt arbetsprov).
  • Hyperventilation kan också orsaka uppåtsluttande ST-sänkningar och även dessa är snabbt övergående när hyperventilationen upphört.
  • Vid vänsterkammarhypertrofi, högerkammarhypertrofi, vänstergrenblock, högergrenblock och preexcitation är depolarisation (aktivering) av kammarna störd, vilket gör att även repolarisationen blir störd. Vid dessa tillstånd ses i princip alltid ST-sänkningar och T-vågsförändringar (sekundära ST-T-sänkningar) och de är således förväntade. Pacemaker som stimulerar i kammarmyokardiet ger också upphov till sekundära ST-T-förändringar.
  • Digitalis (digoxin) ger generella bågformade ST-sänkningar.
  • Sympatikuspådrag och hypokalemi kan ge ospecifika ST-sänkningar.
  • Hjärtsvikt kan orsaka ST-sänkning i vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL och I) och dessa sänkningar är som regel horisontella eller nedåtsluttande.
  • Supraventrikulära takyarytmier kan också ge ST-sänkningar. Dessa är vanligtvis horisontella eller aningen uppåtsluttande och tydligast i V4-V6. ST-sänkningar pga takyarytmi normaliseras när arytmin upphört.

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt