EKG-boken
-
Introduktion till EKG-tolkning5 Kapitel
-
Arytmier24 Kapitel
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Aberrant atrioventrikulär överledning (aberration)
-
Supraventrikulära extraslag (SVES)
-
Ventrikulära extraslag (VES)
-
Sinusrytm
-
Sinusarytmi (respiratorisk sinusarytmi)
-
Sinusbradykardi
-
Kronotrop insufficiens
-
Sinusarrest & sinushämning
-
Sinoatrialt block (SA block)
-
Sinusknutedysfunktion och sick sinus syndrom
-
Sinustakykardi
-
Förmaksflimmer: EKG, definitioner, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmaksfladder: EKG, orsaker, klinik & handläggning
-
Förmakstakykardi, förmaksrytm & multifokal förmakstakykardi
-
Atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT)
-
Atrioventrikulär re-entry takykardy (AVRT) & Preexcitation (WPW)
-
Nodal rytm och nodal takykardi
-
Ventrikulär rytm (VR) och idioventrikulär rytm
-
Ventrikeltakykardi: orsaker, EKG, klassificering och handläggning
-
Långt QT syndrom (LQTS) & torsades de pointes
-
Ventrikelflimmer, pulslös elektrisk aktivitet och hjärtstillestånd
-
Pacemaker-inducerad takyarytmi (Pacemaker Mediated Tachyarrhythmia)
-
Diagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)
-
Arytmimekanismer: orsaker till arytmier
-
Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)22 Kapitel
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Klassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
-
Myokardiets reaktion vid ischemi
-
Praktiska aspekter av EKG-registrering vid akut kranskärlssjukdom
-
Principer för infarktdiagnostik
-
Hjärtinfarktens konsekvenser för vänster kammare
-
Faktorer som modifierar förloppet vid akut hjärtinfarkt
-
ST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
-
ST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
-
ST-höjning vid akut ischemi & differentialdiagnoser
-
STEMI (STE-AKS) utan ST-höjningar
-
T-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
-
Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterier
-
Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
-
Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt
-
EKG vid reperfusion
-
Retledningshinder vid hjärtinfarkt
-
Kranskärl och infarktlokalisation med EKG
-
Bedömning av patienter med bröstsmärta & misstänkt akut kranskärlssjukdom
-
Angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom): Utredning, behandling, uppföljning
-
Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris
-
STEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
-
Introduktion till kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
-
Retledningshinder9 Kapitel
-
AV-block - översikt
-
AV-block I
-
AV-block II
-
AV-block III
-
Intraventrikulära retledningshinder: Skänkelblock & fascikelblock
-
Vänstergrenblock (LBBB): EKG vid vänstersidigt skänkelblock
-
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
-
Främre fascikelblock (LAH) och bakre fascikelblock (LPH)
-
Utredning och behandling av AV-block I, II & III
-
AV-block - översikt
-
Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare5 Kapitel
-
Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse9 Kapitel
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Elektrolytrubbningar
-
Digitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
-
Brugada syndrom: orsak, EKG och klinisk handläggning
-
Takotsubo kardiomyopati: orsaker, EKG, behandling
-
Tidig repolarisation (early repolarization): orsak, EKG-kriterier, handläggning
-
Perikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
-
Hjärttamponad (elektrisk alternans)
-
Hypotermi
-
Antiarytmika och frekvensreglerande läkemedel (beta-blockerare)
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)7 Kapitel
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Arbetsfysiologi: arbetsprovets fysiologi
-
Patientselektion, kontraindikationer, sensitivitet & specificitet för arbetsprov
-
Förberedelser och protokoll för arbetsprovet
-
Parametrar att bedöma under arbetsprov (arbets-EKG)
-
Fysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprov
-
Bedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
-
Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
-
Pediatrisk EKG-tolkning3 Kapitel
-
Pacemaker, ICD och CRT3 Kapitel
Högergrenblock (RBBB): Högersidigt skänkelblock
Högergrenblock
Vid högregrenblock är höger skänkel anatomiskt eller funktionellt defekt så att impulsen inte leds genom denna. Aktivering av höger kammare sker via impulser från vänster kammare, och impulsen sprids (helt eller delvis) utanför retledningssystemet vilket går långsamt och ger därför breda QRS-komplex (≥0,12 s). Kardinalfyndet är QRS-tid ≥0,12 sek med en stor R’-våg i V1 och en bredare och djupare S-våg i V6. Se Figur 99 A.

EKG-kriterier för högergrenblock
- QRS-tid ≥0,12 sek.
- Avledning V1-V2: Kammarkomplexet blir M-format. Mer specifikt ses antingen rsr’, rsR’ eller rSR’-mönster (oftast rSR’). Ibland når inte S-vågen hela vägen ner till baslinjen. Andra R-vågen är nästan alltid större och bredare än första r-vågen.
- Avledning V5, V6, I, aVL: Bred S-våg. S-vågsduration är längre än R-vågsduration eller >0,40 sek i V6 och I.
- ST-T-förändringar: i V1-V2 ses nedåtsluttande ST-sträcka och inverterade T-vågor. I V5, V6, I och aVL ses positiv T-våg.
Vid inkomplett RBBB är QRS-duration ≥0,110 s men <0,12 s. Notera att en r’-våg i V1-V2 kan vara normalvariant, men då skall QRS-tid vara normal. Eventuella septala q-vågor I V5–V6 påverkas inte av högergrenblock. I sällsynta fall ses bara en bred och hackig R-våg i V1 (den skall då ha en topptid på >0,05 s).
Elektrofysiologisk förklaring till högergrenblock
Normalt aktiveras båda kammarna samtidigt men EKG-bilden domineras totalt av vänster kammares vektorer. Vid högergrenblock aktiveras höger kammare tillräckligt långt efter vänster kammare för att dess vektorer skall komma till uttryck. Höger kammares vektor blir synlig i den senare delen av QRS-komplexet i form av en R’-våg (vektorn som ger upphov till R’ är riktad framåt höger).
Eftersom depolarisationen är störd kommer även repolarisationen påverkas så att ST-T-vektorn blir diskordant. Detta yttrar sig med ST-sänkningar, T-vågsnegativisering (eller bifasisk T-våg) i V1 och V2. I avledning V5, V6 och I ses positiva T-vågor. RBBB ändrar inte el-axeln. Skulle el-axeln vara abnormal talar det för samtidigt fascikelblock. Vänsterställd el-axel talar för samtidig LAFB. Högerställd el-axel talar för samtidig LPFB.
Klinisk betydelse av högergrenblock
Inkomplett högergrenblock är desto vanligare bland friska individer. I en stor kohortstudie med 20 års uppföljning noterades ingen ökad dödlighet men däremot ökad risk för progress till komplett högergrenblock.
Orsaker till högergrenblock
Idiopatisk fibros/degeneration i höger skänkel. Kongenitala hjärtsjukdomar. Ischemisk hjärtsjukdom (akut och kronisk). Akut högerkammarbelastning (lungemboli) och obstruktiv lungsjukdom kan orsaka nytillkommet högergrenblock. Hjärtkirurgi kan ge permanent eller övergående högergrenblock. PCI ger ibland övergående högergrenblock. Kardiomyopati (främst hypertrof obstruktiv kardiomyopati. Frekvensberoende aberrant överledning.
Ischemidiagnostik vid högergrenblock
Vid högergrenblock kan man diagnostisera patologiska Q-vågor (Q-vågsinfarkt) eftersom den initiala aktiveringen inte förändras signifikant av högergrenblocket. Akut ischemi (ST-T-förändringar) kan också bedömas som vanligt, trots högergrenblock. Notera att högergrenblock med cor pulmonale kan orsaka Q-vågor i högersidiga avledningar eller Q-vågor i inferiora avledningar som kan simulera infarkt.